Naturfenomen

Fyra personer går i en tjock snöstorm på gatan.

På den här sidan hittar du information om stormar, åskväder och blixtar, översvämningar, värmeböljor, terrängbränder, köld och laviner.

Klimatförändringarnas effekter syns i Finlands natur och väderlek

  • Torkan, översvämningarna och till exempel vinterstormarna ökar.
  • Snön minskar, istäcket över haven och insjöarna minskar och vintrarna blir blötare.
  • Belastningen på vattnen ökar, det vill säga att övergödningen tilltar.
  • Extrema väderfenomen blir allt vanligare.

Källa: Ymparisto.fi

Bered dig på stormar!

  • Följ väderprognoserna. Håll dig uppdaterad om kommande oväder, deras intensitet och varaktighet.
  • Upprätthåll ditt reservförråd. Se till att du har mat, dryck och vid behov läkemedel för minst tre dygn.
  • Skaffa dig nödutrustning som ficklampa, batterier, radio och första hjälpen-utrustning. Kontrollera att telefonen är laddad och ha en reservströmkälla hemma om möjligt.
  • Kontrollera att tak, fönster och dörrar är i skick. Säkra flyttbara föremål, som utemöbler, och förvara dem på ett säkert sätt.
  • Kom överens med familjen om hur ni ska hålla kontakten under en storm och hur ni ska ta hand om era sällskapsdjur.
  • Kontrollera försäkringarna. Kontrollera om försäkringen täcker stormskador.
  • Följ myndigheternas anvisningar och varningar. Myndigheterna talar om för dig när du ska evakuera eller vidta andra åtgärder.
Åskväder i mörkret. Till strandvägen syns en vertikal blixt som störtar ner från de mörka molnen och slår mot marken.

Åsksäsongen varar i genomsnitt från maj till september i Finland. Under andra tider av året inträffar åskväder sällan.

Åska och blixtar

Vad orsakar åska och blixtar?

Åska uppstår vid elektriska urladdningar i atmosfären. Samtidigt brukar kraftigt regn och vind förekomma. Stora, mörka moln dyker ofta upp före åskväder.

När elektriska laddningar byggs upp i moln kan de utlösas som blixtar. Blixtar är därför en kraftig elektrisk urladdning i atmosfären.

Hur blir åskmullret till?

Mullret uppstår när blixten hettar upp luften och orsakar en tryckvåg som färdas med ljudets hastighet i olika riktningar.

Varför hörs mullret med fördröjning?

Eftersom ljuset färdas snabbare än ljudet kommer blixten först och mullret senare.

Riskerna med ett blixtnedslag liknar riskerna vid elektrisk stöt. Elektrisk ström som passerar genom kroppen skadar vävnader och stör hjärtats och hjärnans funktion.

En person som har fått en elstöt ska alltid föras till läkare, även om det inte finns några synliga skador.

Åskväder kan vara farliga på många sätt

  • Blixtar kan antända bränder och skada byggnader, och starka vindar kan till exempel fälla träd.
  • Åskväder orsakar ofta strömavbrott, och blixtnedslag kan också träffa människor.
  • Att bli träffad av blixten kan orsaka till exempel andnings- eller hjärtstillestånd, brännskador, spruckna trumhinnor eller medvetslöshet, vilket kan leda till fall och skador.
  • Ring efter hjälp och påbörja hjärt-lungräddning om den skadade är medvetslös och inte andas normalt. I Finland dör 1–2 personer varje år till följd av blixtnedslag.

En person som träffats av blixten kan vidröras – kroppen kan inte lagra elektricitet.

Om den skadade inte andas normalt ska du påbörja hjärt-lungräddning: 30 kompressioner och 2 inblåsningar.

Trädet har fallit över elledningar och gångvägar.

Rör inte i elledningar eller träd, grenar eller annat skräp som fallit på dem.

Delvis omkullfallna träd eller träd som fallit i kors kan vara strömförande. Det finns risk för dödlig elstöt.

Så här skyddar du dig mot blixtnedslag

  • Inomhus ska du främst undvika att använda eller stå i närheten av elapparater och eldstäder. Direkta blixtnedslag i huset är ovanliga, men eftersom blixten färdas längs ledande konstruktioner ner till marken kan den till exempel komma in genom en skorsten eller en TV-antenn och träffa människor. Blixten slår också lätt ner i el- och telefonledningar och kan orsaka farlig överspänning, och därför är det inte bra att använda elapparater när det åskar. Det är tryggt att använda mobiltelefon.
  • I bilar hindrar plåten strömmen från att tränga in i kupén (samma sak gäller bland annat flygplan och täckta båtar av metall). I dagens bilar är dock vindrutan större och mer sluttande, och en del av taket kan vara av glas, och då finns det mindre skyddande plåt ovanför huvudet. Det är alltså klokt att stanna i bilen och flytta sig till baksätet om det är möjligt.
  • Om du rör dig med cykel eller motorcykel måste du stanna och gå en bit bort från fortskaffningsmedlet.
  • Till sjöss ska du ta i land i god tid. Blixten söker sig till vatten och därför ska du också undvika vattenbrynet när det åskar.
  • Om du är utomhus ska du absolut inte ta skydd under ett träd eller använda paraply! Ett stort träd kan skydda mot blixtnedslag endast om du befinner dig lika långt från trädet som det är högt och sätter dig på huk med fötterna ihop. Undvik höga platser och vattenbrynet på stranden.
  • På en öppen plats är ditt enda sätt att skydda dig att sätta dig på huk. Gummistövlar skyddar inte mot direkta blixtnedslag, men de kan skydda mot effekterna av ett blixtnedslag på nära håll.

Sannolikheten för ett blixtnedslag är mycket hög om håret reser sig (eller om det känns så), eller om du till exempel ser urladdningar i närliggande elstolpar eller träd.

Vattensamlingen översvämmas. I bakgrunden syns en brygga, mark och skog.

Översvämningar

  • Risken för översvämningar beräknas öka. Klimatförändringarna ökar de årliga fluktuationerna, vilket gör det svårare att förutspå översvämningar.
  • Översvämningar är vanligast i låglänta kustområden och längs älvar, där det inte finns sjöar som kan ta upp vattnet och jämna ut flödet.
  • Vinteröversvämningar kan förekomma oftare vid vattenområden, särskilt i södra och mellersta Finland.
  • Stora och svåra översvämningar är sällsynta i Finland, men små och lokala översvämningar är vanliga.

Källa: Vesi.fi

Så förbereder du dig för översvämningar

  • Ta reda på om ditt hem ligger i ett område med översvämningsrisk.
  • Gör upp en översvämningsplan eller läs räddnings- och översvämningsplanen för ditt husbolag.
  • Upprätthåll reservförrådet – se till att det finns tillräckligt med mat, dryck, läkemedel och andra förnödenheter.
  • Kontrollera att översvämningsskydd ingår i din försäkring och läs försäkringsvillkoren.
  • Skaffa tillbehör för att skydda ditt hem och din egendom. Flytta dina värdesaker och farliga ämnen till en säker plats.
  • Planera en utrymningsväg och flytta bilen till en lämplig plats.
  • Bygg översvämningsskydd runt byggnader och skydda el- och värmeutrustning.

Källa: Vesi.fi

Kom ihåg att också tänka sällskapsdjurens säkerhet.

Om du måste lämna ditt hem ska du stänga av elen, värmen och vattnet.

Gör så här när du återvänder till ett översvämningsområde

  • Återvänd till översvämningsområdet först när myndigheterna meddelar att det är säkert.
  • Undersök skadorna och börja städa.
  • Koppla inte på strömmen eller annan utrustning förrän någon har kontrollerat att allt fungerar.
  • Använd skyddsutrustning och var noga med hygienen när du städar.
  • Kontakta ditt försäkringsbolag.
Labradoren sitter i en tom bil i framsätet i solskenet.

Värmebölja

När temperaturen i omgivningen stiger utsätts också kroppen för större värmebelastning. Fysisk ansträngning ökar värmebelastningen ännu mer. Kroppen försöker bevara sin normaltemperatur genom att öka det perifera blodomloppet och svettning.

Hälsoeffekter av höga temperaturer:

  • Värme belastar blodcirkulations- och andningsorganen kraftigt.
  • När det perifera blodomloppet ökar, vidgas de ytliga blodkärlen, blodtrycket sjunker och pulsen stiger..
  • Kraftig svettning avlägsnar vätska från kroppen, vilket sänker blodtrycket ytterligare och gör blodet tjockare.
  • Även njurarnas normala funktion kan förhindras.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Värme kan orsaka trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga, yrsel, svimning, muskelkramper, utslag, svullnad i nedre extremiteter och solsting.

Om regleringen av kroppstemperaturen försvagas eller hindras till exempel på grund av vätskebrist kan det leda till värmeutmattning.

Om värmeutmattningen försvåras kan den leda till livshotande värmeslag.

Symtom och behandling av solsting och värmeutmattning

Solsting

Solsting orsakas av direkt värmestrålning på huvudet som irriterar det centrala nervsystemet. Symtomen är huvudvärk, illamående, yrsel och irritation.

Den som lider av solsting ska vila på ett svalt och skuggigt ställe. Placera huvudet i upphöjt läge och lägg ett svalt omslag på pannan. Kontakta läkare om allmäntillståndet försämras.

Värmeutmattning

Värmeutmattning utvecklas stegvis till följd av brist på vätska och salter. Möjliga symtom är stark törst, kraftig svettning eller sval och fuktig hud, svaghet, huvudvärk, yrsel, irritation och illamående.

Vid lindrig värmeutmattning försvinner symtomen när du dricker mer vatten och vilar på ett svalt ställe. Minska på klädseln. Svalka kroppen genom att fukta huden med svalt vatten och vädra. Kalla omslag eller kylpackningar hjälper också.

Om symtomen är starka eller om de inte avtar, ska du kontakta hälso- och sjukvården. Ring nödnumret 112 vid brådskande nödsituationer (om personen är förvirrad eller om medvetandegraden försämrats).

Värmeslag är ett livshotande tillstånd

När värmeutmattningen försvåras kan den i värsta fall leda till värmeslag, som är ett livsfarligt tillstånd. Vid kraftig fysisk ansträngning kan värmeslag även utvecklas mycket snabbt.

  • Vid värmeslag kan kroppen inte avlägsna värme i tillräcklig omfattning, svettningen slutar och kroppens temperatur stiger till över 40 grader.
  • Symtomen kan vara het och torr hud, huvudvärk, illamående, försämrat balanssinne, andningssvårigheter, snabb och svag puls, avvikande beteende eller förvirring, kramper och plötslig medvetslöshet.

Ring omedelbart nödnumret 112 om du misstänker värmeslag.

Källa: THL

Första hjälpen vid värmeslag

  1. Placera personen där det är skugga och svalt.

    En person som har värmeslag måste flyttas i skugga till en sval plats. Ta också av personens kläder. Kyl ner kroppen genast, till exempel genom att använda en fläkt och fukta huden med svalt vatten. Kalla omslag eller kylpackningar kan läggas i nacken, armhålorna och ljumskarna.

  2. Hjälp patienten i rätt position.

    Om personen är vaken, ska hen placeras i halvt sittande ställning eller liggande med fötterna lite högre. En medvetslös person ska placeras i sidoläge.

  3. Ge något kallt att dricka.

    Om personen är vaken är det bra att ge kallt vatten eller någonting annat att dricka (inte alkohol eller koffeinhaltiga drycker).

  4. Ge inte febernedsättande läkemedel.

    En person med värmeslag ska inte ges febernedsättande läkemedel som ibuprofen, paracetamol eller aspirin.

     

    Källa: THL

I en kolgrill finns en folieplatta med korvar som brinner.

Terrängbränder

  • Terrängbränder skyndar på klimatförändringarna, när tonvis av koldioxid släpps ut i atmosfären.
  • Bränder utgör en hälsorisk och kan förstöra värdefulla livsmiljöer, hem och försörjningsmöjligheter.
  • Under de senaste åren har det förekommit mer än 2 500 terrängbränder per sommarsäsong i Finland.

Naturliga orsaker till skogsbränder är blixtnedslag, torka, kraftiga vindar och varmt väder.

I Finland orsakas dock största delen av skogsbränderna av mänsklig verksamhet.

Under varning för skogsbrand är det inte tillåtet att göra upp öppen eld – inte ens på midsommaren!

  • En stor brand kan börja från en enda gnista.
  • Ofta beror terrängbränderna på vårdslöshet: glödande kol efter en brasa, eldning av ris, grillning, cigarettfimpar, soptak som tänts på avsiktligt …
  • När Meteorologiska institutet utfärdar en varning för skogsbrand är det inte tillåtet att elda utomhus, även om det skulle vara midsommar och fest!
  • Med öppen eld avses lägereld eller annan motsvarande användning av eld, som kan leda till att elden sprider sig längs marken eller på grund av gnistbildning.
  • Brasor, midsommarbrasor och engångsgrillar är alltså alla öppen eld.

Visste du att terrängbränderna i Finland i allt högre grad upptäcks av vädersatelliter? De är särskilt användbara i glest befolkade områden.

Terrängbränder i Finland upptäcks med hjälp av

  • rök- och luktobservationer gjorda av människor
  • spaningsflygningar
  • satelliter
  • drönare.

För att förebygga brand är det avgörande att följa varningarna för terrängbrand!

Gällande varningar visas på Meteorologiska institutets karta.

Meteorologiska institutet – varningar
En backryggig vandrare klädd i vadkläder går i en sluten grop i en mycket snöig skog.

Kyla

  • Kyla kan orsaka köldskador eller förfrysningar. De yttersta kroppsdelarna är mest utsatta för köldskador: fingrarna, tårna, kinderna, öronen och näsan.
  • Förfrysningarna orsakas vanligtvis av en kombinerad effekt av kyla och vind, men även långvarig exponering för kyla, även vid noll grader, kan orsaka förfrysning.

Källa: Terveyskirjasto (på finska)

När den yttre temperaturen sjunker minskar blodflödet till huden. När kroppen försöker reglera sin temperatur vid kyla prioriterar den inre temperaturen och därför blir extremiteterna lätt kalla. 

Symtom och behandling vid ytlig förfrysning

Symtom:

  • Stickningar i huden som också kan göra ont.
  • Vit fläck på huden och det förfrusna stället känns hårt.
  • Så småningom domnar huden bort och smärtan upphör.

Lägg märke till att förfrysningar också kan uppstå utan några kännbara symtom!

Vårdanvisning:

  1. Värm upp den frusna delen av huden genom att till exempel trycka lätt på den med en varm hand.
  2. Värm huden tills hudfärgen återgår till det normala, förhårdnaden försvinner och känseln kommer tillbaka.
  3. Skydda det uppvärmda området med torra kläder.
  4. Massera inte det förfrusna stället eftersom det kan förvärra skadan.

Källa: Terveyskirjasto

Symtom och behandling vid djup förfrysning

Vid en djup förfrysning skadas inte bara huden utan också vävnader under huden. Det förfrusna området är först mycket ömtåligt och tål inte belastning. Till exempel kan en förfrusen fot eller förfrusna tår inte tåla att man går på dem. Skadorna kan bli särskilt allvarliga om det upptinade området tillåts frysa igen. Symtom på djup förfrysning:

  • Det förfrusna området är domnat och hårt.
  • När köldskadan tinar upp kan det uppstå vattenblåsor.
  • Ett allvarligt köldskadat område kan drabbas av kallbrand.

Behandling vid djup förfrysning:

  • Skydda det förfrusna området mot köld.
  • Sänk ned det köldskadade området i varmt vatten (+40–42°C) i ca 20–30 minuter.
  • Snabb upptining förhindrar att köldskadorna sprids. Upptiningen sker säkrast på ett sjukhus.
  • Täck det skadade området med ett rent bandage.
  • Om personen är vid medvetande kan du ge hen något varmt att dricka, till exempel svagt sockerhaltig bärjuice.
  • Djupa förfrysningar kräver alltid behandling av en läkare.
  • Håll patienten varm, eftersom hen också kan lida av hypotermi.

Källa: Terveyskirjasto

Hypotermi (nedkylning)

Symtom på hypotermi

Hypotermi uppstår när den normala kroppstemperaturen sjunker under +35°C och kroppen reagerar på förändringen. Ute i naturen finns det risk för hypotermi om du till exempel hamnat i kallt vatten, kollapsat i snön eller utsatts för kall vind under en längre tid. Hypotermi kan uppstå när som helst under året.

Symtom:

– frysning, frossa, muskelstelhet
– nedsatt omdöme (hypotermipatienter kan till och med börja ta av sig kläder)
– sänkt medvetandegrad, förvirring

Första hjälpen vid hypotermi

– Skydda personen mot kyla och vind.
– Ge personen något varmt att dricka.
– Klä torra kläder på personen och linda in hen i filtar, plastfolie eller en sovsäck
– Försök få personen att röra på sig.
– Ring nödcentralen 112.
– Massera eller värm inte personen för snabbt. Ge inte kall dryck, alkohol eller tobak till personen.

Gör så här för att förebygga köldskador

  1. Håll dig lugn om du riskerar att bli nedkyld.

    Överskatta inte dina krafter, eftersom prestationsförmågan snabbt blir sämre i kyla.

  2. Ta på dig alla kläder som du har med dig.

    Ta skydd för vinden och håll dig i lätt rörelse.

  3. Drick mycket för att undvika uttorkning.

    De bästa dryckerna är varma, sockerhaltiga juicer.

  4. Använd inte hudkräm mot kyla.

    Vid kallt väder är hudens eget fett det bästa skyddet mot kyla. Hudkrämer mot kyla ökar lätt risken för köldskador.

  5. Se till att ditt ansikte är väl skyddat.

    Kinder, öron, näsa och käke fryser snabbast, och därför är det bra att värma dem med händerna emellanåt. Skydda dig mot kylan med en halsduk, ett ansiktsskydd eller på annat sätt.

     

    Källa: Terveyskirjasto (på finska)

Laviner

  • Laviner förekommer också i Finland.
  • Laviner förekommer vid fjäll och andra branta snötäckta områden.
  • Om du rör dig utanför de markerade lederna, till exempel med snöskor eller skidor, kan du lätt hamna i lavinterräng. Därför måste var och en som rör sig utanför de markerade lederna veta vilken terräng som är säker.

Källa: Luontoon.fi

Att hamna i en lavin är livshotande

  • Om du dras med i en lavin kan du skadas av hinder framför dig och begravas under snön.
  • Den som hamnat under snön har mycket kort tid på sig för att överleva – chansen att överleva minskar kraftigt redan efter 15 minuter. Därför ska du inte röra dig ensam i lavinterräng.
  • I Europa dör omkring hundra personer varje år av laviner under vinteraktiviteter. De flesta av dem har själva orsakat lavinen.

Hamna inte i laviner

Så här undviker du lavinterräng
  • Följ de markerade rutterna eller håll dig på skidcentrets område.
  • Lavinrisken kan påverka öppettiderna för vissa rutter, och därför ska du kontrollera varningarna för rutten och ta reda på när du kan använda den. Vissa av rutterna kan också vara stängda under hela vintersäsongen.
  • Rör dig i flackare terräng, med en lutning under 25 grader, långt från branta sluttningar.
  • Följ åsarna och de högre områdena i terrängen.
  • Var särskilt uppmärksam i sluttningar med dålig sikt som är i naturtillstånd – där är det svårt att bedöma den omgivande terrängen.
  • Känn till var du befinner dig! Läs kartan och använd telefonens appar med terrängkartor. Lita inte enbart på telefonen, ta med en papperskarta.
Så här tar du reda på sannolikheten för laviner
  • Ta reda på lavinriskerna i ditt område med hjälp av de lavinprognoser som i Finland publiceras dagligen av Meteorologiska institutet.
  • Mer detaljerade lavinprognoser görs på fjällen Ylläs och Pyhätunturi.
  • Det är också värt att fråga personer som känner till området om förhållandena, till exempel vid närliggande skidskolor och guidetjänster.

Rapportera lavinobservationer till Meteorologiska institutet (på finska).

Studera, skaffa utrustning, öva

Om du ska röra dig i lavinterräng ska du förbereda dig med tillräckliga kunskaper, färdigheter, utrustning och övningar. Titta på lavinprognoser innan du åker. Det bästa sättet att undvika laviner är att undvika lavinområden: lär dig läsa kartan och terrängen och välj en säker väg. Håll utkik efter skyltar som varnar för laviner och ändra din rutt vid behov. Ta med följande räddningsutrustning om du ska röra dig i lavinterräng:

  • lavinsändare
  • sond
  • spade
  • mobiltelefon.

Kom ihåg att hålla lavinsändaren aktiverad när du rör dig i ett lavinområde.

Det är mycket viktigt att räddningspersonalen kan lokalisera dig så fort som möjligt om du hamnat under snön. Med rätt räddningsutrustning och utbildning förbättras överlevnadschanserna för dig och räddningspersonalen avsevärt.

Gör så här om du råkar ut för en lavin

Om du råkar ut för en lavin:

  1. Om du befinner dig i ett lavinområde när lavinen börjar ska du försöka ta dig ner diagonalt från området.
  2. Om du dras med i en lavin måste du göra allt du kan för att hålla dig på ytan.
  3. Om du hamnar under snön ska du försöka hålla munnen och näsan fria från snö så att du kan andas.

Om du ser någon annan råka ut för en lavin:

  1. Följ vart lavinen för dem som hamnat i den. Kom ihåg på vilka ställen personerna försvann i snön.
  2. Ring 112. Sök efter dem som begravts i snön. Under sökning kopplar räddningsarbetarna om sina lavinsändare så att de tar emot signaler från de drabbade personernas lavinsändare.
  3. Sonder, som liknar tältkäppar, används för att hitta personerna mer exakt. En person som hamnat under snön söks upp med hjälp av en sond.
  4. När personen är funnen, grävs hen fram med spade.
  5. Även om ingen har fastnat i en lavin är det ändå bra att rapportera lavinen till 112.

Gör en säkerhetsgärning – ladda ner 112 Suomi-appen!

Med appen får du varnings- och myndighetsmeddelanden direkt i din telefon. I appen hittar du också beredskapsanvisningar för olika störningssituationer. Anvisningarna i appen kan läsas också när nätet ligger nere, dvs. i offline-läge.

Ladda ner den avgiftsfria 112 Suomi-mobilappen