Artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) avser maskiner eller program som efterliknar mänsklig intelligens och som kan utföra funktioner som anses vara intelligenta, till exempel inlärning och planering.
EU:s AI-lag
- EU:s förordning om artificiell intelligens (Artificial Intelligence Act) trädde i kraft i augusti 2024.
- Förordningen är världens första heltäckande regelverk om AI.
- Förordningen gäller både utveckling av AI och användning av AI efter att den lanserats.
- Syftet är också att säkerställa att AI är transparent, spårbar, icke-diskriminerande och miljövänlig.
Vissa AI-applikationer har redan använts i mer än 50 år. AI är en viktig del av den digitala omställningen i samhället.
AI i vardagen
Vi märker inte ens alltid att vi använder AI. Nedan ser du några exempel på vardagliga AI-applikationer. Shopping på nätet och reklam
- AI används mycket för att ge riktade rekommendationer. Rekommendationerna utgår från tidigare sökningar, köp eller annat beteende på nätet. Inom detaljhandeln används AI i stor utsträckning bland annat inom produktoptimering, lagerplanering och logistik.
Sökmotorer
- Sökmotorerna på nätet lär sig att ge användarna relevanta sökresultat utifrån enorma mängder data som de ständigt matas med.
Virtuella assistenter
- Smarttelefoner använder AI för att göra sina produkter så personliga som möjligt. De virtuella assistenterna svarar på frågor, ger rekommendationer och hjälper till med dagliga rutiner.
Maskinöversättning
- Programmen som används inom översättning, oavsett om det handlar om text eller tal, använder AI för att producera och förbättra översättningar. Detsamma gäller för andra liknande applikationer, till exempel automatisk undertextning.
Smarta hem, städer och infrastrukturer
- Smarta termostater lär sig spara energi utifrån vårt beteende, och de som planerar smarta städer strävar efter att förbättra framkomligheten och minska trängseln med hjälp av trafikledningssystem.
Bilar
- Bilar innehåller AI-baserade säkerhetsfunktioner.
Cybersäkerhet
- AI-system kan hjälpa till att identifiera och motverka cyberattacker och andra cyberhot genom nya data, mönsterigenkänning och analys av utförda attacker.
Kamp mot desinformation
- Vissa AI-applikationer kan identifiera falska nyheter och desinformation genom att analysera innehåll i sociala medier, söka efter sensationella eller på annat sätt oroande ord och identifiera officiella källor på nätet.
Vad betyder Deepfake?
Deepfake är en djup förfalskning som gjorts med hjälp av AI där en kombination av bild, video och ljud ofta får en riktig person att säga eller göra saker som hen egentligen inte har sagt eller gjort.
Identifiera en förfalskning
De snabba framstegen inom AI har gjort det svårt att identifiera djupa förfalskningar, men det finns vissa tekniska aspekter som kan kontrolleras för att försöka avgöra om en bild, video eller ljud har förfalskats.
Foton
- Kontrollera om skuggorna ligger på rätt plats i förhållande till solljusets riktning eller om det finns naturliga reflexer, t.ex. i fönster eller glasögon.
- Om bilden i övrigt är skarp kan du kontrollera om den är oskarp på oväntade ställen.
- Om en video spelats in utomhus kan du kontrollera om till exempel växterna böjer sig naturligt i vinden.
Videor
- Ansiktet på personer har ofta bytts ut i deepfake-videor. Var särskilt noga med att titta på ansiktsuttryck och ögonens och läpparnas rörelser i förhållande till andra delar av ansiktet.
- Finns det någon oskärpa i rörelserna, passar läpparnas rörelser ihop med talet?
- När en person talar varierar röstläget och talrytmen. Lyssna om rösten hos personen i videon eller på inspelningen låter robotaktigt monoton.
- Är ansiktet ovanligt slätt, ovanligt glansigt eller matt?
- Verkar personens rörelser och gester naturliga i förhållande till det som händer på videon?
Ljud
- För att identifiera röstförfalskningar kan du fråga personen något som bara hen vet.
- Röstförfalskningar kan också innehålla atypiska uttryck eller så kan du bli ombedd att göra något oväntat, till exempel göra stora kontantöverföringar.
- En förfalskning kan också avslöjas genom att sättet som personen talar på, rytmen i talet och de uttryck som används inte låter bekanta.
Källa: Kyberturvallisuuskeskus.fi
Vilka är utmaningarna med generativa AI-baserade språkmodeller?
Ett exempel på AI är användningen av generativa språkmodeller som ChatGPT. Sådana applikationer genererar text baserat på frågor från användaren. Applikationerna kan också förbättra sina svar, till exempel om användaren ber appen att berätta mer om ett ämne eller förklara ett svar som inte var användbart.
- Trots det har ChatGPT ingen intelligens. Den kan så att säga inte tänka själv.
- Applikationens svar bygger på en språkmodell som förutspår vilket ord som följer på ett annat och vilka ord som ofta förekommer tillsammans.
- ChatGPT producerar snabbt text som ofta är helt vettig, men användaren måste vara vaksam, eftersom svaren kan innehålla allvarliga fel, föråldrad information och fullständigt nonsens som appen hallucinerat ihop.
- Kontrollera därför alltid de fakta som läggs fram av applikationer och program som bygger på språkmodeller!
Var försiktig med AI-baserade bildgeneratorer!
Bildgeneratorer ska användas på rätt sätt
Bildgeneratorerna producerar visuella element och bilder utifrån användarens uppmaningar. Generatorerna går igenom stora bilddatabaser för att lära sig om bildernas strukturer och egenskaper och hur olika element vanligtvis hör ihop med varandra.
- För att skapa en bra bild måste du ge programmet bra anvisningar i textform.
- Bilderna blir trots det ofta ganska komiska eftersom de är skapade av en maskin.
- Den kan till exempel tycka att det är helt naturligt att en hand växer direkt ur magen på en människa, eller att en person står halvt nedsjunken i golvet.
- Kontrollera alltså detaljerna i den bild du skapar innan du använder den, t.ex. i en formell presentation på jobbet.