Kommunikation och korrekt information
Det finns många bra saker med sociala medier – du kan nätverka med människor från hela världen och påverka på olika sätt.
På nätet sprids det också felaktig och vilseledande information som vill få mottagaren att fatta skadliga beslut för sig själv och agera mot sitt eget bästa. Detta kallas informationspåverkan.
Kommunikation vid störningar
- Vid störningar är det viktigt att ha koll på läget och veta hur man ska agera.
- Om elnätet påverkas, påverkas också kommunikationskanalerna snabbt.
- Efter ett strömavbrott slutar internet- och telefonförbindelserna att fungera efter 2–6 timmar.
- Om eldrivna informationskanaler slutar fungera får du information endast via en batteridriven radio.
Presentidé till kompisar: köp en batteriradio!
Även om det kan verka gammalmodigt kan en batteriradio faktiskt vara till stor hjälp i olika störningssituationer, när det inte finns något annat sätt att få information.
Var hittar jag tillförlitlig information?
- Tillförlitliga källor är åtminstone räddningsverkens sociala medier, kommunens kommunikationskanaler samt el- och vattenbolagens kommunikationskanaler.
- Nödcentralsverket förmedlar myndigheternas varningsmeddelanden till Rundradion. De regionala varningsmeddelandena förmedlas i radio. Om en myndighet så beslutar kan varningsmeddelandet ges till hela landet, och då visas det också på tv. I så fall visas det på alla Yles tv-kanaler.
- Alla varningsmeddelanden förmedlas dessutom till 112 Suomi-appen, webbplatsen 112.fi, text-tv:s 112-sidor och Nödcentralsverkets Facebook- och X-konton.
Var källkritisk. Kontrollera var informationen kommer ifrån och på vilket sätt den delas.
Informationspåverkan
- Informationspåverkan är en systematisk verksamhet som strävar efter att påverka den allmänna opinionen, människors agerande och beslutsfattare och därigenom hela samhällets funktionsförmåga.
- Med hjälp av informationspåverkan kan man till exempel styra uppmärksamheten åt ett annat håll och förvränga lägesbilden.
- Det kan användas för att få människor att tappa hoppet, för att skapa oro eller ilska och minska förtroendet för myndigheter.
- All felaktig information är ändå inte informationspåverkan.
Nivåer av informationspåverkan
- Desinformation och falskt innehåll: t.ex. förfalskade foton på sociala medier Falsk information kan skapas och delas av vem som helst, och det finns en enorm mängd av den på till exempel sociala medier. Du kan motverka sådan desinformation genom att helt enkelt undvika att dela tveksamt innehåll och rapportera falskt material till administratören.
- Målinriktad, manipulativ informationspåverkan: t.ex. avsiktligt vilseledande innehåll, påtryckande eller hotfull kommunikation och smutskastningskampanjer. Målet för dessa är att påverka människors beteende på många olika sätt. Myndigheter och andra aktörer som iakttar informationsmiljön har huvudansvaret för att motverka den här sortens påverkan. Även medierna bidrar till att skapa en lägesbild av informationspåverkan.
- Störningsverksamhet av främmande makt: t.ex. störning vid val och kränkning av luftrum. Det här är verksamhet som använder målinriktade, obehöriga metoder. Ansvaret för motåtgärder ligger endast hos myndigheterna och statsledningen på det sätt som lagen föreskriver.
Källa: 72tuntia.fi
Det är normalt att reagera på informationspåverkan med ångest, oro och negativa känslor, såsom vrede.
Hur kan jag skydda mig från informationspåverkan på sociala medier?
- Det enklaste sättet att skydda sig är förstås att minska sin exponering mot sociala medier.
- När går in på sociala medier, påminn dig själv om att du med största sannolikhet kommer att utsättas för manipulation och falskt innehåll.
- Lär dig att identifiera rykten och spekulationer. Tvivla på meddelandet om det är känslomässigt eller verkar mer som en åsikt än fakta. Försök bekräfta informationen från andra källor och jämför olika trovärdiga källor.
- Engagera dig inte med skadliga aktörer, eftersom det kan öka desinformationens synlighet.