Miljövård
Hur vi lever, äter, rör oss och konsumerar påverkar klimatet.
Ta reda på ditt koldioxidavtryck med Sitras livsstilstest.
Du får konkreta råd för hur du kan minska ditt koldioxidavtryck.
Livsstilstestet
Att skydda miljön är allas ansvar
Ingen har råd att tro att man kan slänga ett hamburgerpapper på gatan eftersom någon kommunal renhållare ändå städar upp det, eller att man kan slänga giftiga vätskor i den närbelägna skogen eftersom en liten mängd inte spelar någon roll för naturen.
- Skräpet färdas från land till vattenområden, vilket minskar trivseln och är skadligt för både djur och miljö.
- Särskilt mikroplaster kan samla miljögifter.
Mikroplasterna är små plastbitar som bildas när till exempel plastpåsar och plastflaskor som lämnats kvar i naturen bryts ned till mindre bitar.
Vad är en miljöskada?
- Miljöskador uppstår om farliga eller explosiva ämnen släpps ut eller riskerar att släppas ut i marken, vattnet, avloppsvattnet eller luften.
- Till miljöskador räknas bland annat oljeutsläpp, fabriksbränder, kemikalieolyckor och olyckor med tåg eller tankbilar som transporterar farligt gods.
- Miljöskador och risk för miljöskador ska anmälas till nödcentralen 112.
- Nödcentralen bedömer skadans omfattning och kontaktar de myndigheter som behövs.
- Det lokala räddningsverket inleder bekämpningen av miljöskadorna.
Farligt hushållsavfall måste alltid kasseras på rätt sätt för att undvika även mindre skador och olägenheter.
Klimatförändringar
Klimatet på jorden förändras och på Finlands breddgrader är förändringen större än i genomsnitt.
- Förändringarna syns bland annat som en längre växtsäsong, mindre is och snö, fler vinterstormar, ökade översvämningsrisker och oftare förekommande torka.
- Extrema väderfenomen blir allt vanligare.
- Förändringen belastar naturen och påskyndar förlusten av biologisk mångfald.
- För människan och näringslivet innebär klimatförändringarna att man måste anpassa sig till förändrade förhållanden och nya situationer.
Klimatförändringarna är en allvarlig fråga som påverkar alla i världen.
Mål har satts för att begränsa klimatförändringarna
- Finland strävar efter att bli koldioxidneutralt år 2035. Det betyder att klimatutsläppen och kolsänkorna då är i balans.
- Utsläppen minskar redan, men för långsamt. De är fortfarande 2–3 gånger större än kolsänkorna.
Källa: Ymparisto.fi
Vad är en kolsänka?
En kolsänka är som en dammsugare som tar upp och lagrar koldioxid, och därmed kol, från atmosfären.
Haven, skogarna och marken är de viktigaste kolsänkorna.
Processen är ungefär den omvända jämfört med utsläppet av växthusgaser.
Vattnets status i Finland
- Av Finlands vatten är grundvattnen i bästa skick, medan mindre vattendrag är i sämsta skick.
- Östersjön och många insjöar lider fortfarande av övergödning.
Övergödningen förändrar artrikedomen i vattnen och ökar blomningen av blågröna alger.
Var och en av oss kan påverka vattenområdenas status, till exempel genom sin kost.
Så här förebygger du övergödning i vatten
- Det enklaste sättet att minska belastningen på insjöarna och Östersjön är att öka andelen vild fisk och vegetariska livsmedel i kosten. Genom att fiska och äta inhemsk vild fisk kan du till och med kompensera dina näringsutsläpp.
- Minska matsvinnet och utnyttja resterna.
- Undvik att använda onödiga näringsämnen i trädgården och på gården. Använd till exempel kompostjord som jordförbättring och växter som gödningsmedel.
- Behandla ditt avloppsvatten rätt. Se till att bastuvattnet på stugan inte släpps ut direkt i vattnet.
- Minska den kemiska belastningen på vatten. Vi använder många kemikalier i vårt dagliga liv, varav de flesta inte utgör någon risk för miljön eller vår hälsa. Tillverkningen, kommersialiseringen och konsumtionen av kemikalier regleras av ett antal lagar som syftar till att skydda både miljön och människans hälsa. Vi kan också minska kemikaliseringen av miljön genom våra egna val.
- Använd miljömärkta hushållskemikalier. Miljömärkningen på städ-, tvätt- och diskmedel garanterar bland annat att de farligaste kemikalierna inte har använts vid tillverkningen av produkten.
- Skräpa inte ner. Skräpet färdas från land till vattenområden, vilket minskar trivseln och är skadligt för både djur och miljö. Särskilt mikroplaster kan samla miljögifter.
- Lämna läkemedelsavfall till apoteket. Kasta inte läkemedelsavfall i toaletten eller i soporna. En del av läkemedlen passerar genom avloppsreningsverket ut i havet eller sjön och skadar vattenlevande organismer.
- Undvik att använda bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel är kemikalier som används för att döda och bekämpa organismer som anses vara skadliga. Bekämpningsmedlen delas in i växtskyddsmedel och biocider.
Biocidprodukter är bland annat insektsmedel och insektsavvisande medel, desinfektionsmedel, konserveringsmedel och träskyddsmedel. De här produkterna kan skada naturliga organismer och miljön.
Badförbud råder på min favoritstrand – vad har hänt?
Även badvatten av god kvalitet kan bli odugligt av många orsaker. På sidan Vattenavbrott och förorenat vatten berättar vi hur badvattenepidemier uppstår och hur du kan förebygga dem.
Visste du att det finns mer än 800 000 hundar i Finland?
Denna lurviga grupp beräknas producera nästan 44 miljoner kilo bajs per år.
Det är viktigt att samla in hundbajset från omgivningen, eftersom hundbajs som inte samlas in utgör en hälso- och miljörisk.
Hundbajs är blandavfall
I Finland regleras uppsamlingen av hundbajs i ordningslagen.
- Hundens ägare eller innehavare ska se till att hundbajset inte lämnas kvar i miljön i tätorter på områden som underhålls.. Sådana områden sköts av kommunerna eller av privatpersoner.
Alltför många av oss vet hur otrevligt det är att tvätta bort bajs från skosulan eller från tassarna på sällskapsdjuret. En bajshög på gatan kan vara en verklig smittohärd.
- Hundbajset innehåller virus, bakterier och parasiter som kan överföras till andra sällskapsdjur och människor. I synnerhet virusen kan överleva i flera månader, även i minusgrader.
- Bajs som lämnas kvar i miljön kan förändra vegetationen, orsaka övergödning och skada vattenområden med sina näringsämnen.
- Lägg bajspåsen i blandavfallet!