Friluftsliv
Planera dina utflykter noggrant i förväg och tänk på vilka faror du kan stöta på
Förutseende är grunden för säkerhet också ute i naturen. Kom ihåg det här innan du beger dig ut i naturen:
- Gör en bra utflyktsplan och förbered dig på att klara dig själv. Ta reda på rutterna på förhand och till exempel var det finns stugor.
- Tar reda på förhållandena vid utflyktsmålet. Kontrollera väderprognosen och till exempel risken för laviner. Tänk på att vissa rutter inte är farbara under alla årstider.
- Bege dig endast ut i vildmarken om du läsa kartor. Ta alltid med en karta och kompass och lita inte enbart på GPS. Batteriet kan ta slut i din telefon eller någon annan enhet, och det finns ofta ingen mobiltäckning i vildmarken.
- Korsa vattendrag på säkra ställen, helst över en bro. Kom ihåg att istäckets tjocklek varierar under vintern.
- Packa tillräckligt med varma kläder, mat, en första hjälpen-låda, en pannlampa och utrustning för att göra upp eld.
- Ta också med ett stormkök och nödtält om vädret blir dåligt eller om du skadar dig.
- Dela din plan med närstående innan du lämnar.
Skydda miljön där du campar.
Följ etiketten för friluftsliv.
Etikett i friluftslivet
Ta med dig en första hjälpen-väska:
- mitella
- sterilt förband
- bandage
- elastiskt bandage
- plåster
- skavsårsplåster
- sårduk
- pincett
- liten sax
- läkemedel mot ormbett eller getingstick
Som känt kan naturen inte kontrolleras och därför kan plötsliga farliga situationer uppstå.
Genom att alltid kontrollera din utrustning och förhållandena kan du avsevärt minska risken för att råka ut för en olycka när du är ute i naturen.
Gör så här om du går vilse
-
Håll dig lugn och ta en paus.
Om ni är fler ska ni hålla ihop.
-
Ät något.
Mat får tanken att klarna.
-
Markera den senaste kända positionen på kartan.
Försök komma ihåg var du senast rörde dig.
-
Sök landmärken i din omgivning.
Granska den omgivande terrängen och landmärkena och jämför dem med kartan.
-
Ta kurs mot ett landmärke om du inte kan orientera dig.
Om du inte kan bestämma din position, ska du ta kurs mot närmaste förutbestämda stora landmärke, som ett fjäll, en älv eller en väg.
-
Stanna upp om situationen eskalerar.
Om vädret är dåligt, du är trött eller gruppen är oenig, måste ni stanna upp. Då är det bäst att slå läger, äta, vila och vänta på att vädret blir bättre.
-
Gör dig synlig.
Om du länge varit vilse och kan anta att någon letar efter dig ska du göra dig synlig genom att till exempel skrapa upp terrängen, tända en signaleld eller sätta upp något stort och färggrant.
Källa: Vandringstips
Tänk på att det finns många platser i vildmarken där mottagningen är dålig och där din mobiltelefon inte fungerar.
Första hjälpen när yxan eller kniven slinter
-
Stoppa blödningen.
Tryck direkt på såret. Du kan också be den skadade att själv trycka på såret. Om det finns ett främmande föremål i såret, till exempel en kniv, ska det inte tas bort.
-
Hjälp den skadade att sitta eller ligga ner och bind om såret.
Lägg ett tryckförband på såret. Du kan göra ett tryckförband av till exempel en bandagerulle och ett elastiskt bandage. Vid behov kan du även använda andra föremål som finns till hands, till exempel handskar och en halsduk.
-
Se till att den skadade förs till fortsatt vård.
Ring nödnumret 112 när ett tryckförband inte räcker för att stoppa blödningen eller om den skadade uppvisar symtom på chock.
Källa: Finlands Röda Kors (FRK)
Symtom på chock:
- huden är blek och kallsvettig
- personen är orolig och senare förvirrad
- andningen är tätare
- munnen är torr och personen är mycket törstig
- pulsen är snabb och svag.
Vid chock räcker blodcirkulationen i vävnaderna inte till för att säkerställa att cellerna får tillräckligt med syre.
En chock kan bero på en stor inre eller yttre blödning, försvagad pumpförmåga i hjärtat eller kraftig vätskeförlust, som uppstår till följd av till exempel en brännskada eller kraftig diarré.
Även en stark allergisk reaktion kan orsaka chock.
Första hjälpen till en person i chock
- Lägg personen på rygg.
- Ring 112.
- Täck över personen och isolera hen från underlaget för att förhindra värmeförlust.
- Lugna ner personen.
- Vid behov, ge första hjälpen enligt symtomen.
- Ge inte personen något att äta eller dricka.
- Kontrollera andningen och blodcirkulationen.
Hypotermi (nedkylning)
Hypotermi uppstår när den normala kroppstemperaturen sjunker under +35°C och kroppen reagerar på förändringen. Ute i naturen finns det risk för hypotermi om du till exempel hamnat i kallt vatten, kollapsat i snön eller utsatts för kall vind under en längre tid. Hypotermi kan uppstå när som helst under året. Följande symtom är tecken på hypotermi:
- frysning, frossa, muskelstelhet
- nedsatt omdöme (hypotermipatienter kan till och med börja ta av sig kläder)
- sänkt medvetandegrad, förvirring.
Du hittar mer information om väder och naturkatastrofer och hur du kan bereda dig på dem på sidan Naturfenomen.
Ge inte kall dryck, alkohol eller tobak till en person med hypotermi.
Första hjälpen vid hypotermi
- Skydda personen mot kyla och vind.
- Ge personen något varmt att dricka.
- Klä torra kläder på personen och linda in hen i filtar, plastfolie eller en sovsäck.
- Försök få personen att röra på sig.
- Ring 112.
- Massera eller värm inte personen för snabbt. Ge inte kall dryck, alkohol eller tobak till personen.
Vet du vad du ska göra om du stöter på ett stort rovdjur, som en björn, i terrängen?
Kom ihåg det här när du möter en björn:
-
En arg björn brummar och svänger huvudet från sida till sida.
Björnen varnar genom att resa sig på bakbenen och ryta kraftigt.
-
Backa lugnt och småprata samtidigt.
Skrik inte för då tror björnen att du är fientligt inställd.
-
Vänd inte ryggen åt en björn.
Backa i den riktning som du kom ifrån utan att vända ryggen åt djuret. Stirra inte björnen i ögonen.
-
Klättra inte upp i ett träd och spring inte.
Du klarar dig ändå inte mot björnen.
-
Om björnen ändå anfaller, kasta dig till marken på mage.
Skydda huvudet och nacken med armarna.
-
Om krockar med en björn med en bil ska du ringa nödnumret 112.
Vanligtvis försöker björnen undvika människor. Om du stöter på en björn har den antagligen blivit överrumplad av något. Björnar kan vara nyfikna eller aggressiva, men kom alltid ihåg att ingen björn är ofarlig.
Om du hittar ett kadaver som dödats av en björn ska du genast gå genast tillbaka i den riktning som du kom från. Det samma gäller om du ser en björnunge, eftersom mamman antagligen finns i närheten.
Så larmar du nödnumret 112
-
Ring 112.
Ring endast i akuta, verkliga nödsituationer när liv, hälsa, egendom eller miljö hotas eller är i fara. Om du har mobilappen 112 Finland, ska du ringa nödsamtalet via appen. Då får nödcentralen din platsinformation automatiskt.
Du kan också ringa nödnumret 112 från ett utländskt mobilabonnemang. Inte heller då behövs det något separat riktnummer, det räcker med 112.
-
Du kan också sms:a.
Vid behov kan du larma nödcentralen genom att skicka sms till +358 112.
Nöd-sms är främst till för personer som inte kan höra eller tala. Nöd-sms kan endast skickas från ett sådant telefonnummer som har registrerats i förväg. Registreringen ska göras på webbplatsen Suomi.fi.
-
Ring eller sms:a inte nödnumret i följande fall:
när det inte är bråttom, om du vill fråga något, eller vid störningar när ingen är i fara.
Källa: Suomi.fi