Ta hand om dina närmaste

Tre ungdomar som är klädda i avslappnade vinterkläder står i ringen utanför och en av ungdomarna förklarar något för andra.

Var och en av oss har ett behov av att tillhöra en grupp.

Upplevelsen av gemenskap uppstår genom växelverkan, att göra saker tillsammans, meningsfulla relationer och förtroende.

Var och en av oss kan hjälpa till på något sätt

Ingen ska behöva vara ensam under en kris eller störning. Fundera på förhand på hur du kan hjälpa andra under en störning, till exempel dina närmaste eller barnfamiljen som bor granne med dig.

Kom ihåg att människor reagerar olika på kriser. Vissa kan verka paralyserade, medan andra ser ut att fortsätta sitt liv som vanligt. Det går inte nödvändigtvis att se vad en människa känner och hur hen upplever situationer.

Var inte rädd för att erbjuda din hjälp. Hjälp utifrån dina egna resurser.

Det behöver inte vara fråga om stora saker. Var och en av oss kan hjälpa till på något sätt.

Fråga och kolla

  • Om du är orolig för en närstående, tveka inte att fråga hur hen mår.
  • Fråga om du kan hjälpa till på något sätt eller om personen behöver hjälp med någon viss sak.
  • Du kan till exempel säga så här: Jag tycker att du har verkat ha ångest under den senaste tiden. Har det hänt något?

Ensamhet och isolering bidrar till förtida dödlighet, särskilt bland män

– Ensamhet och social isolering ökar risken för tidig död med 26–29 procent, säger Niina Junttila, ensamhetsforskare och professor i pedagogisk psykologi.

– En finsk studie visade att långvarig ensamhet och social isolering bland män ökade risken för tidig död, särskilt på grund av hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Ensamhet är en större risk för förtida död än fysisk inaktivitet, fetma, luftföroreningar, storrökning (15 cigaretter per dag) eller alkoholkonsumtion (6 doser per dag).

Ibland kan det vara jättesvårt att be om hjälp.

En person klädd i jeans, en tunn mörk jacka och sneakers ligger och ser sovande ut på en snöig parkbänk.

Kontrollera att dina närmaste har tillräckligt med mat, dryck och vid behov läkemedel för minst tre dygn.

72-timmars beredskapsrekommendationen

Anmäl oro. Det är att bry sig.

Så gör du en orosanmälan

  1. En orosanmälan ska gälla en vuxen person.

    Du kan göra en orosanmälan om en vuxen om du är orolig för personens välbefinnande, hälsa eller säkerhet. Oron kan till exempel gälla hur personen klarar sig hemma eller om personen har problem med livshanteringen.

  2. Vem som helst som är myndig kan göra en orosanmälan.

    Du kan också göra en anmälan om dig själv (om du är vuxen) eller din familj.

  3. Orosanmälningar kan också göras anonymt.

    Det bästa är om du får personens samtycke till en anmälan, men du kan också göra en anmälan utan samtycke och anonymt.

  4. Gå till webbplatsen för ditt välfärdsområde för att hitta länken till sidan om orosanmälningar.

    Det finns ingen enskild riksomfattande kanal för orosanmälningar, utan du måste surfa till webbplatsen för ditt välfärdsområde för att göra en orosanmälan och få instruktioner om hur du gör en anmälan. Ditt välfärdsområde bestäms enligt din hemkommun.

  5. Länkar till formuläret för orosanmälan finns också på Suomi.fi och Maisa.

    Inom vissa välfärdsområden är det också möjligt att göra en orosanmälan på Suomi.fi. Skriv ”Orosanmälan” i sökfältet för att hitta rätt länkar. De som använder klientportalen Maisa kan använda länken på Maisas hemsida för att göra en anmälan.

Ensamhet är en större risk för förtida död än fysisk inaktivitet, fetma, luftföroreningar, storrökning (15 cigaretter per dag) eller alkoholkonsumtion (6 doser per dag).