Ensamhet

Ensamhet är mycket vanligt i Finland

Cirka 30 % av finländarna känner sig ensamma åtminstone ibland. Andelen har ökat betydligt, med 8,5 procentenheter från 2018 till 2022 (Statistikcentralen 2023)

Ensamhet är en hälsorisk

– I synnerhet hos unga kan ensamhet ofta leda till ångest, depression, självdestruktion och andra psykiska problem. Finländska ungdomar som känner sig ensamma lider oftare av huvudvärk, magsmärtor, nervositet och insomningssvårigheter jämfört med andra ungdomar. De använder också mer medicin för dessa problem, berättar Niina Junttila, ensamhetsforskare och professor i pedagogisk psykologi. – Ensamhetökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, inflammationer, diabetes och demens. Ensamma personer i alla åldrar har konstaterats besöka läkare oftare än andra och stanna längre på sjukhus på grund av psykiska och fysiska hälsoproblem.

Ensamhet upplevs som social smärta och aktiverar samma områden i hjärnan som fysisk smärta.

Barn till ensamma föräldrar har konstaterats löpa större risk än andra att bli ensamma unga.

Vad gör en person mer utsatt för ensamhet?

Riskfaktorer för ensamhet:

• ärvda egenskaper, inlärda mönster och personlighetsdrag
• brister i känslomässiga och sociala färdigheter samt självregleringsförmågan
• misshandel och otrygga relationer

Indirekta riskfaktorer för ensamhet:

• flytt till en annan ort
• ny skola eller klass
• att bli utan studieplats eller att bli mobbad eller utestängd ur sin studie-, hobby- eller arbetsgemenskap.

Källa: Niina Junttila, ensamhetsforskare och professor i pedagogisk psykologi.

Blyga, skygga och introverta personer kan ha svårt att lära känna nya människor, vilket ökar risken för social isolering.

Världen känns kall när man är ensam

– Ensamhet påverkar vad vi uppmärksammar och förvränger våra tolkningar av sociala situationer. Det här har konstaterats till exempel i en ögonrörelsestudie, där de ensamma personerna fokuserade mer på negativa saker jämfört med andra, till exempel på gräl eller personer som verkar arga, och ignorerade trevligare saker som vänliga ansiktsuttryck, gester och leenden, säger Junttila. –Personer som har lidit av ensamhet under en lång tid tolkar sociala situationer som hotfulla och andras avsikter som fientliga, och blir därför ofta utestängda i förväg i stället för att försöka bygga upp nya sociala relationer. Detta fungerar som ett skydd mot upplevda hotfulla situationer, men det hindrar också personen från att vara mottaglig för sådant som kan motverka ensamhet.

Hur kan vi minska ensamheten och hjälpa en ensam person?

• Fråga hur det står till. En person som är ensam isolerar sig ofta hemma och undviker sociala situationer. Ge alltså inte upp även om personen verkar vilja vara ensam. Fortsätt hålla kontakt.
• Hjälp personen att se att hen också är annat än en ensam person.
• Hjälp personen att komma på konkreta saker som hen kan göra för att få kontakt med andra människor.
• Påminn om att det inte finns någon deadline för att få nya kompisar och relationer: vi kan skapa nya relationer genom hela livet.
• Tillsammans kan vi bryta stigmatiseringen, eller skammen, som förknippas med ensamhet. Ensamhet innebär inte att man är sämre, svagare eller mindre viktig än andra. Vem som helst kan uppleva ensamhet.

Det kan vara svårt att undvika att uppleva ensamhet nu och då. Men när ensamheten blir långvarig kan den påverka den psykiska hälsan.

Om du eller en närstående till dig har varit apatisk under lång tid, om ingenting känns bra, och om utmattning, skuldkänslor, koncentrationssvårigheter och sömnproblem tynger dig ska du kontakta en läkare.

Det kan handla om depression eller någon annan psykisk sjukdom som det finns behandlingar för.

Stöd och samtalsstöd

Kristelefon på finska

MIELIs kristelefon på finska är öppen dygnet runt och varje dag på numret 09 2525 0111. Du kan ringa anonymt och konfidentiellt.

Kristelefonen kan till exempel vara till hjälp om något har ändrat i ditt liv och du mår dåligt, eller om du upplever att du inte klarar dig ensam med din rädsla, oro eller sorg.

Kristelefon på svenska

MIELIs kristelefon på svenska är öppen mån. och ons. kl. 16–20, tis., tors. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0112.

Kristelefon på engelska

MIELIs kristelefon på engelska är öppen fredagar kl. 9–13 på numret 09 2525 0116.

Kristelefon på ukrainska

MIELIs kristelefon på ukranska är öppen mån., ons. och tors. kl. 12–16, tis. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0114.

Kristelefon på ryska

MIELIs kristelefon på ryska är öppen mån., ons. och tors. kl. 12–16, tis. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0115.

Sekasin-chatten

På Sekasin-chatten kan du tala om dina problem anonymt. I chatten svarar yrkespersoner från organisationer samt utbildade frivilliga. Den finska chatten är öppen vardagar kl. 9–24 och under helger kl. 15–24. Den svenska chatten är öppen varje dag kl. 15–19.

Sekasin Gaming

Sekasin Gaming-servern är öppen 24/7. I serverns diskussions- och textkanaler kan du lära känna nya människor, hitta kompisar och spela tillsammans – oavsett om ni redan känner varandra eller inte – i en trygg miljö. Yrkespersoner från olika områden deltar också regelbundet för att kunna erbjuda stöd. Diskussionerna modereras dygnet runt.