Olyckor
Varje år inträffar över en miljon allvarliga eller lindriga olyckor i Finland, varav mer än 70 procent är olyckor i hemmet och på fritiden.
De flesta olyckorna drabbar pojkar och män.
Fritidsolyckor
- Fritidsolyckor bland unga vuxna är ofta relaterade till sport, trafik eller andra utomhusaktiviteter.
- De vanligaste hem- och fritidsolyckorna i Finland är fall, halkningar och snubblingar.
Rusmedel har en betydande roll i dödsolyckorna
- De vanligaste dödsorsakerna är trafikolyckor, fallolyckor, drunkningar, förgiftningar och bränder.
- Sambandet mellan rusmedelsanvändning och dödsolyckor har bekräftats i studier: mer än 7 % av fallolyckorna och 35 % av andra dödsolyckor inträffar under påverkan av alkohol.
– I över hälften av dödsfallen i bränder har personen varit berusad, säger Juha Hassila, expert på säkerhetskommunikation vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK).
Alla har en skyldighet att hjälpa vid olyckor.
Alla har rätt att få hjälp.
Enligt räddningslagen är var och en som märker eller får veta att en eldsvåda har brutit ut eller att någon annan olycka har inträffat eller är överhängande och som inte genast kan släcka branden eller avvärja faran skyldig att utan dröjsmål underrätta dem som är i fara, göra nödanmälan och efter förmåga vidta räddningsåtgärder.
Om du och dina vänner råkar vara de första som kommer till en olycksplats ska ni ta hand om situationen och göra så här:
-
Se först till er egen säkerhet, så ni inte själva skadar er. Akta er till exempel för andra bilar.
-
Rädda dem som är i livsfara. Om den olycksdrabbade till exempel är inne i en brinnande bil, ska personen flyttas till närmaste säkra plats.
-
En av er kan ringa nödnumret och en annan ge livräddande första hjälpen.
-
Varna också andra i närheten om olyckan, till exempel andra i trafiken. En av er kan dirigera trafiken. Använd reflexväst om det finns en sådan.
-
De andra kan skydda olycksplatsen och den drabbade mot insyn och be dem som filmar eller fotograferar att avlägsna sig.
Livräddande första hjälpen och hjärt-lungräddning till en medvetslös person
Gör så här om en person plötsligt blir medvetslös eller verkar livlös:
- Tala till eller ruska om personen för att se om hen vaknar.
- Om personen inte vaknar och inte svarar ska du ropa på hjälp och be någon ringa nödnumret 112. Ring nödnumret 112 själv om du är ensam. Sätt på telefonens högtalare och följ nödcentralens instruktioner.
- Öppna luftvägarna: Lyft upp spetsen på personens haka med din ena hand och böj huvudet bakåt med din andra hand på personens panna. Kontrollera om bröstkorgen rör sig, om du hör andningsljud eller om du känner ett luftflöde.
- Om personen andas normalt, vänder du hen i sidoläge. Övervaka andningen tills professionell hjälp anländer. Om andningen inte är normal ska du ge hjärt- och lungräddning (HLR).
Hjärt-lungräddning på vuxna
- Lägg personen på rygg på ett stadigt underlag och knäböj bredvid.
- Lägg handloven mitt på personens bröstben och lägg den andra handen ovanpå den första. Håll armarna raka och axlarna ovanför personens bröstkorg.
- Tryck på bröstbenet 30 gånger med en kolvliknande rörelse i en takt av 100–120 gånger per minut.
- Efter 30 kompressioner ska du öppna luftvägarna, det vill säga lyft personens haka och böj huvudet bakåt genom att trycka på pannan. Kläm ihop personens näsborrar, tryck läpparna stadigt mot personens mun och blås i lugn takt in luft i lungorna 2 gånger.
- Fortsätt hjärt-lungräddningen i rytmen 30 kompressioner och 2 utblåsningar tills räddningspersonalen tar över, tills andningen normaliseras eller så länge du orkar.
Källa: Terveyskirjasto
Filma inte, hjälp i stället.
Filmning och fotografering på olycksplatser äventyrar de drabbades integritet och stör räddningsarbetet.
Defibrillator (hjärtstartare) – vad är det och vad gör du med en sådan?
En defibrillator är en hjärtstartare. Det är en apparat som används vid hjärtstopp för att försöka återställa hjärtats normala rytm genom att ge en strömstöt.
- Om du hittar en medvetslös person, börja med att se om personen går att väcka. Klappa personen bestämt på bröstet och fråga högt om hen hör dig.
- Om personen inte reagerar ska du ringa ett nödsamtal till 112.
- Lyft upp personens haka / böj huvudet bakåt, dvs. öppna luftvägarna. Kontrollera personens andning: gå nära ansiktet och se om du kan känna ett luftflöde. Påbörja hjärt-lungräddning (HLR) om personen inte andas normalt: 30 kompressioner och 2 inblåsningar.
- Medan en gör HLR ska en annan hämta en defibrillator.
- HLR måste fortsätta medan defibrillatorns elektroder läggs på plats.
- HLR ska avbrytas först när ambulansen har anlänt och vårdpersonalen har tagit kontroll över situationen, när räddningstjänsten säger åt dig att sluta eller när krafterna hos den som utför HLR tar slut.
Källa: Mari Pylväläinen, första hjälpen- och hälsoinformationsinstruktör
På Defi.fi kan du snabbt hitta närmaste defibrillator när någon har fått hjärtstillestånd.
Se på kartan var den närmaste defibrillatorn finnsFakta om defibrillatorer
Får vem som helst använda en defibrillator?
Ja, du får och bör använda en defibrillator om du ser en person som inte reagerar eller andas normalt, och det finns en defibrillator någonstans i närheten.
Kan jag göra fel eller orsaka skada med en defibrillator?
Var inte rädd för att använda en defibrillator – det kan inte gå fel! Defibrillatorn ger dig instruktioner: apparaten ger röstanvisningar, visuella instruktioner och har lampor som talar om för dig vad du ska göra under varje steg av HLR.
Berättar defibrillatorn också var elektroderna ska fästas på huden?
Ja, det finns bilder på elektroderna som beskriver var på överkroppen de ska fästas.
Kan jag själv få en elektrisk stöt när jag använder defibrillatorn?
Nej, om du följer röstanvisningarna som defibrillatorn ger dig. Defibrillatorn säger tydligt: ”Irti potilaasta, analysoin” (rör inte patienten, analyserar). Om du trots det fortfarande rör vid patienten kan defibrillatorn analysera din hjärtrytm i stället för patientens. Någon elektrisk stöt får du inte.
När defibrillatorn säger: ”Iskua suositellaan, paina iskupainiketta. Irti potilaasta” (elstöt rekommenderas, tryck på knappen för elstöt. Rör inte patienten), ska du lyda uppmaningen och släppa ditt grepp så du inte får en elstöt.
Vad händer om patienten har ett mycket hårigt bröst som defibrillatorns elektroder inte fäster på?
De flesta defibrillatorer kommer med en rakhyvel för engångsbruk för borttagning av kroppshår. Innan du fäster elektroderna ska du raka bort håret från de områden där de ska fästas.
Gör en säkerhetsgärning – ladda ner 112 Suomi-appen!
Med appen får du varnings- och myndighetsmeddelanden direkt i din telefon. I appen hittar du också beredskapsanvisningar för olika störningssituationer. Anvisningarna i appen kan läsas också när nätet ligger nere, dvs. i offline-läge.
Ladda ner den avgiftsfria 112 Suomi-mobilappen
Så larmar du nödnumret 112
-
Ring 112.
Ring endast i akuta, verkliga nödsituationer när liv, hälsa, egendom eller miljö hotas eller är i fara. Om du har mobilappen 112 Finland, ska du ringa nödsamtalet via appen. Då får nödcentralen din platsinformation automatiskt.
Du kan också ringa nödnumret 112 från ett utländskt mobilabonnemang. Inte heller då behövs det något separat riktnummer, det räcker med 112.
-
Du kan också sms:a.
Vid behov kan du larma nödcentralen genom att skicka sms till +358 112.
Nöd-sms är främst till för personer som inte kan höra eller tala. Nöd-sms kan endast skickas från ett sådant telefonnummer som har registrerats i förväg. Registreringen ska göras på webbplatsen Suomi.fi.
-
Ring eller sms:a inte nödnumret i följande fall:
när det inte är bråttom, om du vill fråga något, eller vid störningar när ingen är i fara.
Källa: Suomi.fi