Det är nödvändigt att spara el den här hösten. Vi får ändå inte glömma bort säkerheten, eftersom en brand kan bli mycket dyr. Det finns många säkra lösningar. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland uppmuntrar till att reflektera över säkerhetsriskerna i det egna hemmet och att göra liknande säkerhetsrundor som används på arbetsplatser.
– Vi förstår att många familjer oroar sig för elräkningen i höst. Vi vill lyfta fram säkerhetsaspekten så att ingen drabbas av ännu större problem. Den största inbesparingen har kanske inte att göra med elpriset, utan med att undvika brand eller vattenskada, säger Ilpo Leino, äldre sakkunnig vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
I synnerhet egna kreativa lösningar kan medföra risker. Följderna av en brand blir dyrare än inbesparingarna i elkostnaderna. En brand kan innebära en rad olika kostnader, såsom förstört hem eller förstörd egendom, behov av tillfällig bostad, eller flytt-, hälso- och sjukvårds- samt rehabiliteringskostnader. Det kan hända att den egna försäkringen täcker utgifter, men för att undvika överraskningar är det är viktigt att kontrollera försäkringsvillkoren.
En enkel sak som alla bör göra i höst
– Det finns åtminstone en sak som var och en borde göra i höst: försäkra sig om att det finns tillräckligt med brandvarnare och att de fungerar. Det vore också bra att kontrollera om det finns utrustning för förstahandssläckning hemma, och att alla i familjen vet var utvägarna finns. Om alternativ utrymning sker via ett fönster, går fönstret lätt öppna utan nyckel? frågar Leino.
SPEK rekommenderar att man installerar brandvarnare i varje sovrum och vid utrymningsvägar, så som till exempel i tamburen.
Att spara el kan också leda till olyckor om det vill sig illa.
– Tänk på vilka åtgärder som är de effektivaste med tanke på att minska elräkningen och fokusera på dem. Att snåla för mycket på belysningen gör inte nödvändigtvis en betydande ekonomisk skillnad, men att snubbla i mörkret kan leda till skador, påpekar Leino.
Gör säkerhetsrundor också hemma
SPEK påminner tillsammans med andra aktörer inom räddningsbranschen om nödvändigheten av att spara el i höst, men hoppas samtidigt att vi inte glömmer säkerheten. Att behärska säkerhetsfärdigheter och ha utrustning för förstahandssläckning hemma är bra beredskap. De vuxna i familjen ska lära barnen grundläggande färdigheter.
– Att införa en rutin med sådana säkerhetsrundor som används på arbetsplatser är också en god idé, föreslår Leino.
Under säkerhetsrundan kontrollerar hela familjen eller de samboende tillsammans att brandvarnarna fungerar samt var utrustningen för förstahandssläckning finns. Under rundan går man också igenom olika utrymningsvägar och hemmets säkerhetsrisker. Till sist går man ut till en gemensamt överenskommen samlingsplats.
Stort intresse för vedeldning, även bland nybörjare
Vedeldade eldstäder har börjat intressera också nya användare. Det är en bra idé att skaffa en kolmonoxidvarnare och att komma ihåg att sotaren är eldstadens bästa vän.
Om eldstaden har varit oanvänd under en lång tid ska man anlita en sotare för sotning och teknisk granskning. Enligt lagen ska en eldstad i regelbunden användning sotas minst en gång per år. Sotaren är skyldig att anmäla brandfarliga fel till fastighetens ägare och räddningsmyndigheten. Sotaren kan också hjälpa med att säkerställa eldstadens skick och annat som rör användningen av den.
Utöver sotning påminner räddningsbranschen om att eldstäderna ska vara i skick och att veden ska förvaras på rätt sätt. Det är viktigt att förvara veden tillräckligt långt från bostadsbyggnaden. Risken för brand minskar om veden är torr.
Tips för hur du kan spara el på ett tryggt sätt
Tvättmaskiner och laddning av batterier
- Tvättmaskiner ska inte lämnas obevakade på grund av risken för brand och vattenläckage.
- Det finns läckageskydd och läckagelarm för tvättmaskiner.
- Övervaka batterierna när de laddas – det är svårt att släcka en batteribrand.
- Ladda batterierna på en plats där det inte finns några brandfarliga material i närheten.
- Ladda inte vid utrymningsvägarna, så som i tamburen.
Alternativa uppvärmningsmetoder
- Köp uppvärmningsanordningar från en pålitlig leverantör och kontrollera för hurdant utrymme den är avsedd.
- Om du tar en gammal apparat i användning, kontrollera att den är i skick. Om apparaten beter sig konstigt eller för märkliga ljud ska du föra den på service.
- Lätta skorstenar och mindre eldstäder är avsedda för småskalig användning. Följ tillverkarens anvisningar.
- Det finns olika typer av värmare på marknaden. Om apparaten inte är avsedd för inomhusbruk ska du inte använda den inomhus. Följ tillverkarens bruksanvisningar noggrant.
- Skaffa kolmonoxidvarnare.
Belysning och hur du kan undvika olyckor
- Välj helst LED-ljus, eftersom de är brandsäkra.
- Placera levande ljus där det inte finns någon risk för att ljuset faller, och inte i närheten av lättantändliga material.
- Placera ljusen tillräckligt långt ifrån varandra på ett obrännbart underlag. Förpackningen anger det rätta avståndet.
- Om ljusen placeras för tätt kan de flamma upp. Uppflamning släcks genom kvävning.
- Förhindra fallolyckor och andra olyckor med tillräcklig belysning.
- Ta bort onödiga föremål från passagerna.
Sotning och kontroll av eldstaden
- Sotning förhindrar onödiga bränder.
- I bostadsbyggnader ska eldstäder sotas med högst ett års mellanrum och i byggnader som används för fritidsboende med högst tre års mellanrum.
- Om stugan används för regelbundet boende ska eldstäderna sotas en gång om året.
- En eldstad som varit oanvänd i minst tre år ska granskas av en expert innan den tas i användning igen. En sotare är rätt expert för att granska eldstäder.
- Det krävs tillstånd för att installera en ny eldstad: börja med att kontakta byggnadstillsynen.
Vedeldning
- Den boende är ansvarig för användning av eldstaden. Håll koll på eldstadens skick och skorstenens temperatur.
- Elda inte för mycket. Eldstaden eller skorstenen kan skadas om de hettas upp för mycket.
- Stäng inte spjället förrän glöden är helt släckt.
- Töm askan från eldstaden och under gallret och lägg den i en obrännbar behållare med lock som du förvarar på en brandsäker plats.
- Se till att det inte finns brandfarligt material i närheten av eldstaden och skorstenen.
- Bränn bara torr och ren ved. Att bränna fuktig ved ökar sot- och beckbildning, och kan i värsta fall leda till sotbrand.
- Följ eldstadens bruksanvisningar. Anvisningar fås också av tillverkaren, importören eller sotaren.
- Skaffa en kolmonoxidvarnare. Kom ändå ihåg att den inte ersätter brandvarnaren och följ installationsanvisningarna.
Förvaring av ved
- Ved förvaras bäst i ett luftigt vedförråd, där veden hålls torr.
- Åtta meter från bostadshuset är ett säkert avstånd för vedförvaring.
- Enligt räddningslagen får lättantändligt material inte förvaras på vinden, i källaren, under byggnaden eller i dess omedelbara närhet.
Solpaneler
- Låt en expert utföra installationen.
- Läs bruksanvisningen för panelerna.
- Granska solpanelernas skick regelbundet.
- Granska panelerna särskilt efter en storm.
- Om anläggningen verkar vara skadad, kontakta leverantören.
- Mer information: https://www.spek.fi/aurinkopaneelien-paloturvallisuuteen-voi-itse-vaikuttaa/ (på finska)
Behärska grunderna i brandsäkerhet i hemmet
- Testa brandvarnarens funktion regelbundet genom att trycka på testknappen.
- Kom ihåg att brandvarnaren måste bytas ut med ungefär 5–10 års mellanrum.
- Kontrollera att det finns utrustning för förstahandssläckning, såsom brandfilt och handbrandsläckare.
- Se till att det finns tillräckligt många brandvarnare: åtminstone en i varje sovrum och en i tamburen.
- Om en batteribrand inte kan släckas med förstahandssläckning: ta dig ut för att inte andas in den giftiga röken, samt ring nödnumret 112.
- Gör en säkerhetsrunda i hemmet och kom överens om en gemensam samlingsplats. Öva med familjen till exempel med hjälp av guiden Familjens utrymningsplan (spek.fi/lapsille).
Källor till säkerhetstips:
Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, centralförbundet Nuohousalan Keskusliitto samt expertnätverk för räddningsverkens säkerhetskommunikation och brandutredning