Befolkningsskyddet ska skydda befolkningen under krig
Syftet med befolkningsskyddet Àr att skydda mÀnniskor som bor i Finland frÄn vÀpnade attacker i en krigssituation.
Befolkningsskydd innebÀr att befolkningen varnas för fara och ges skydd i skyddsrum samt evakueras, dvs. flyttas till en sÀkrare plats. Till befolkningsskyddet hör Àven sjukvÄrd samt slÀcknings- och rÀddningsverksamhet.
PÄ den hÀr sidan hittar du över 20 frÄgor och svar om befolkningsskydd och skyddsrum.
BEFOLKNINGSSKYDD
Avsikten med befolkningsskyddet Àr att skydda civilbefolkningen och personer som inte deltar i krig under vÀpnade angrepp och strider.
Befolkningsskyddet omfattar byggande av skyddsrum och vÀgledning för hemmen inför störningssituationer och undantagsförhÄllanden.
Befolkningsskyddet styrs av ett internationellt regelverk som omfattas av GenĂšvekonventionen.
NÀr ett skyddsrum tas i anvÀndning ska fastighetens boende och övriga anvÀndare tömma skyddsrummet och stÀlla det i ordning under handledning av skyddsrummets skötare.
FrÄgor och svar om skyddsrum
Avsikten med befolkningsskyddet Àr att skydda civilbefolkningen och personer som inte deltar i krig under krig, vÀpnade angrepp och strider.
Befolkningsskyddet innebÀr att man bygger skyddsrum och vÀgleder hemmen inför störningssituationer och exceptionella situationer.
Befolkningsskyddet styrs av ett internationellt regelverk som omfattas av GenĂšvekonventionen.
Ett skyddsrum ska skydda befolkningen under en militÀr attack. Under normala förhÄllanden anvÀnds skyddsrummet vanligtvis för hobbyverksamhet eller som förrÄd.
Skyddsrummet Àr ett sÀrskilt utrymme i en byggnad eller en separat, nÀrbelÀgen byggnad, vars syfte Àr att ge skydd Ät befolkningen dÀr den normalt rör sig, arbetar eller bor.
Skyddsrummet skyddar mot sprÀng- och splitterverkningar, byggnader som kollapsar, tryckvÄgor, brÀnder, kemiska stridsmedel och joniserande strÄlning.
Ett skyddsrum ska skydda befolkningen under en militÀr attack. Myndigheterna meddelar nÀr situationen krÀver att skyddsrummen ska stÀllas i ordning. Skyddsrummet ska kunna tas i anvÀndning inom 72 timmar efter pÄbudet, varefter befolkningen kan ta skydd i dem.
Skyddsrummet skyddar mot sprÀng- och splitterverkningar, byggnader som kollapsar, tryckvÄgor, brÀnder, kemiska stridsmedel och joniserande strÄlning om filtrerings- och slusslÀget Àr i anvÀndning.
Skyddsrummet skyddar inte mot joniserande strÄlning och giftiga Àmnen om filtrerings- och slusslÀget inte Àr i anvÀndning. Vid en överraskande gasrisk ska man alltsÄ inte ta skydd i ett skyddsrum, utan i nÄgot annat inomhusutrymme med avstÀngd ventilation.
Vid en kĂ€rnkraftsolycka ska man ta skydd inomhus och ta jodtabletter. Det hĂ€r Ă€r tillrĂ€ckliga Ă„tgĂ€rder i alla omrĂ„den som inte ligger nĂ€rmare Ă€n 20â30 kilometer frĂ„n kraftverket.
Under normala förhÄllanden skyddar inte skyddsrummet mot eventuella giftiga gaser, rök eller radioaktiva Àmnen, eftersom skyddsrummet dÄ har samma ventilation som den övriga byggnaden. DÄ finns det risk för att den giftiga gasen utifrÄn, eller andra giftiga Àmnen, sprids med ventilationen in till skyddsrummet.
För att ett skyddsrum ska skydda mot giftiga Àmnen, mÄste det förberedas med slussrum och ventilation, samt förses med ett specialfilter med partikel- och gasfilter.
Myndigheterna varnar allmÀnheten för gas eller andra farliga Àmnen med ett varningsmeddelande eller den allmÀnna farosignalen. I ett sÄdant fall ska man omedelbart ta skydd inomhus, stÀnga dörrar och fönster samt stÀnga av ventilationen.
Farliga gaser Àr ofta Àr tyngre Àn luft och sjunker nerÄt, varvid de kan samlas pÄ de lÀgre vÄningarna. DÀrför Àr det bra att hÄlla sig pÄ de övre vÄningarna. De gaser som Àr lÀttare Àn luft sprids lÀtt med luftflödet och utgör inte nödvÀndigtvis nÄgon fara för mÀnniskor.
Vid en kĂ€rnkraftsolycka ska man ta skydd inomhus och ta jodtabletter. Det hĂ€r Ă€r tillrĂ€ckliga Ă„tgĂ€rder i alla omrĂ„den som inte ligger nĂ€rmare Ă€n 20â30 kilometer frĂ„n kraftverket.
Ta jodtabletter endast pÄ uppmaning av myndigheterna.
Gemensamma skyddsrum Àr skyddsrum som Àr reserverade för personer i husbolag eller företag, Àmbetsverk och anstalter.
De som bor i höghus tar skydd i fastighetens eget skyddsrum eller i ett gemensamt skyddsrum som husbolaget har tillgĂ„ng till. Ăven mĂ„nga arbetsplatser, sĂ„ som sjukhus och skolor, har egna skyddsrum.
AllmÀnna skyddsrum Àr avsedda för allmÀn anvÀndning, dvs. för förbipasserande, men möjligen Àven för sÄdana som inte kan ta skydd hemma eller pÄ arbetsplatsen.
MÄnga omrÄden har inga allmÀnna skyddsrum eller sÄ rÀcker de inte till för alla. DÄ ansvarar invÄnarna sjÀlva för att ta skydd i tillfÀlliga skydd, vilket i praktiken betyder inomhus i sitt eget hem.
För nÀrvarande finns det cirka 50 500 skyddsrum i Finland med plats för cirka 4,8 miljoner personer.
De flesta skyddsrummen (cirka 85 %) Àr privata skydd av armerad betong i bostads- och affÀrsfastigheter. Det finns Àven gemensamma skyddsrum som anvÀnds av flera fastigheter.
KÀlla: Inrikesministeriet: Skyddsrummen ska anvÀndas under krigstid
LÀs ocksÄ: Inrikesministeriets utredning: I Finland finns skyddsrumsplatser för cirka 4,8 miljoner mÀnniskor
Byggnadens storlek, anvÀndningsÀndamÄl och antalet personer avgör skyldigheten att bygga ett skyddsrum. Alla fastigheter mÄste inte ha ett skyddsrum.
Byggnadens storlek, anvÀndningsÀndamÄl och antalet personer avgör skyldigheten att bygga ett skyddsrum. Alla fastigheter mÄste inte ha ett skyddsrum.
De flesta höghus som Àr byggda efter slutet av 1950-talet har ett skyddsrum.
Alla nya byggnader pÄ minst 1 200 kvadratmeter mÄste ha ett skyddsrum.
Industri-, produktions- och lagerbyggnader och samlingslokaler som Àr minst 1 500 kvadratmeter mÄste ha ett skyddsrum.
Det Àr byggnadens Àgare som ansvarar för att bygga skyddsrummet.
PÄ landsbygden och i smÄhusomrÄden finns det i allmÀnhet inga skyddsrum. DÄ mÄste invÄnarna skydda sig i tillfÀlliga skydd. Om myndigheterna ger pÄbud om att skyddsrummen ska stÀllas i ordning, ger man i allmÀnhet samtidigt instruktioner för hur man bygger tillfÀlliga skydd.
Skyddsrummet markeras med befolkningsskyddets internationella symbol, som Àr en blÄ triangel pÄ en orange bakgrund. Vid behov ska det ocksÄ finnas skyltar med pilar som visar byggnadens anvÀndare vÀgen till skyddsrummet. Under normala förhÄllanden kan pilarna förvaras i skyddsrummet och sÀttas upp nÀr skyddsrummet ska anvÀndas.
Fastighetens rÀddningsplan ska ha information om var byggnadens skyddsrum ligger eller vilket gemensamt skyddsrum personerna i byggnaden ska anvÀnda.
Den hÀr informationen fÄr man ocksÄ frÄn bygglovshandlingarna eller av brandinspektören.
PÄ landsbygden och i smÄhusomrÄden finns det i allmÀnhet inga skyddsrum.
MÄnga omrÄden har inga allmÀnna skyddsrum eller sÄ rÀcker de inte till för alla. DÄ ansvarar invÄnarna sjÀlva för att ta skydd i tillfÀlliga skydd, vilket i praktiken betyder inomhus i sitt eget hem. Vid till exempel en strÄlningsolycka rÀcker det med att man tar skydd inomhus och stÀnger av ventilationen.
Inte ens i allvarliga situationer Àr skyddsrum den första ÄtgÀrden, utan i första hand flyttas befolkningen till ett sÀkrare omrÄde.
Byggnadens Àgare och innehavare ansvarar för byggnadens skyddsrum. PÄ landsbygden och i smÄhusomrÄden finns det i allmÀnhet inga skyddsrum, utan invÄnarna ansvarar sjÀlva för skyddsÄtgÀrderna.
Skyddsrummets Àgare ansvarar för skyddsrummets underhÄll och service. Varje skyddsrum ska helst ha en egen skötare. Regionala rÀddningsförbund och rÀddningstjÀnster ordnar praktiska kurser om hur man anvÀnder skyddsrummets anordningar.
Skyddsrummet skötare ska gÀrna vara en person i den aktuella byggnaden, sÄ att hen finns pÄ plats om skyddsrummet ska anvÀndas. Fastighetsservicen kan bistÄ skyddsrummets skötare, men servicepersonalen kan inte vara till hjÀlp i en situation dÄ skyddsrummet ska anvÀndas.
Varje skyddsrum Àr dimensionerat för ett visst antal personer utgÄende frÄn rummets yta och luftvolym.
ByggnadsbestÀmmelserna för byggnaden anger dimensioneringen för skyddsrummet. Den maximala mÀngden personer i skyddsrummet anges i allmÀnhet nÀra ventilationssystemet.
NÀr myndigheterna meddelar att skyddsrummet ska tas i anvÀndning ska fastighetens boende eller övriga anvÀndare tömma skyddsrummet och stÀlla det i ordning, under handledning av skyddsrummets skötare.
Skyddsrummet, dess anordningar och utrustning ska hÄllas i ett sÄdant skick att de kan tas i anvÀndning inom 72 timmar.
Alla öppningar till skyddsrummet stÀngs, inklusive de som under normala tider anvÀnds som ventilationsöppningar. Skyddsrummets ventilationssystem startas och samtidigt kontrollerar man att friskluftsröret ligger ovanför markytan och att det kommer luft in i ventilationssystemet. Dessutom stÀller man i ordning skyddstÀlt och torrtoaletter, fyller vattentankarna samt informerar dem som kommer in skyddsrummet vilka personliga förnödenheter de ska ta med sig.
Var och en ska ta med sig egna livsmedel för 2â3 dagar, drycker, personliga lĂ€kemedel och hygienartiklar, sĂ€ngklĂ€der (t.ex. sovsĂ€ck och underlag), ficklampa och batterier, jodtabletter och dessutom nĂ„got att fördriva tiden med (böcker, spel, papper, pennor) och vid behov öronproppar.
Man fÄr inte ta med sig alkohol, droger, vapen, vÀrmealstrande apparater (gasspis, stormlykta osv.) eller produkter som luktar illa. Rökning Àr förbjuden i skyddsrummet.
Man fÄr inte ha djur i skyddsrummet, inte ens i undantagsfall. Om mÀnniskor uppmanas ta skydd i skyddsrummen kan husdjuren ta skydd i bostaden.
RÀddningsvÀsendets anvisningar:
âFör nĂ€rvarande Ă€r Finland inte utsatt för nĂ„got direkt militĂ€rt hot. I den osannolika hĂ€ndelsen att det skulle bryta ut ett krig och du dĂ„ sjĂ€lv mĂ„ste ta dig till ett skyddsrum, lĂ€mna sĂ€llskapsdjuret kvar hemma. Det Ă€r den tryggaste och mest stressfria platsen för sĂ€llskapsdjuret. Normalt Ă€r vistelser i skyddsrum korta, högst tre dygn. Om du evakueras, ta med ditt sĂ€llskapsdjur. SĂ€llskapsdjur fĂ„r inte slĂ€ppas fria i naturen eller lĂ€mnas hemma.â
RÀddningsvÀsendet: Anvisningar till sÀllskapsdjursÀgare i befolkningsskyddssituationer
Skyddsrummen Àr planerade sÄ att man kan vistas i dem i flera dagar vid behov. Enligt lag ska det finna olika anordningar och förnödenheter i ett skyddsrum som bl.a. sÀkerstÀller ventilationen om det skulle förekomma giftig gas eller radioaktiva Àmnen utomhus.
Typen av fara bestÀmmer hur lÀnge man mÄste skydda sig. I dagens lÀge anses cirka tre dygn vara den maximala tiden man behöver skydda sig. Vid en krigsliknande situation skulle skyddsrummen till exempel anvÀndas för övernattning och som kortvarigt skydd. I en sÄdan situation ger myndigheterna anvisningar för hur man ska skydda sig.
Behovet av utrustning i skyddsrummet beror pÄ vilket Är det Àr byggt. Ventilationen Àr bland det viktigaste för att man ska kunna vistas i ett slutet skyddsrum.
Skyddsrummet behöver ocksÄ annan utrustning, som nÀmns i skyddsrummets Ärliga checklista för servicen (pÄ finska).
Periodisk besiktning av utrustningen i skyddsrummet ska utföras minst vart tionde Är. Ett protokoll för utrustningens granskning ska skrivas, dÀr apparatspecifika noteringar ingÄr. Protokollet visas pÄ begÀran för rÀddningsmyndigheten.
Skyddsrummets anordningar och utrustning ska underhÄllas i enlighet med tillverkarens anvisningar. Följande ÄtgÀrder vidtas med fördel Ärligen: testa skyddsrummets ventilationssystem, öppna och stÀng övertrycks- och uppdÀmningsventiler, kontrollera tÀtningarnas skick, kontrollera befolkningsskyddsmaterialet.
PÄ SPEKs webbplats finns en checklista för Ärlig service (pÄ finska).
Ja.
Under normala förhÄllanden ska skyddsrummet anvÀndas sÄ att dess konstruktioner inte skadas och sÄ att det i övrigt hÄlls i skick. Det ska gÄ att stÀlla i ordning skyddsrummet inom 72 timmar efter pÄbud frÄn myndigheterna.
Intag av jodtabletter i en nödsituation med strÄlrisk orsakad av en kÀrnkraftsolycka rekommenderas för personer upp till 40 Är, gravida och ammande.
Jodtablett ska endast tas pÄ uppmaning av myndigheterna för att sÀkerstÀlla att tidpunkten Àr rÀtt. Anvisningar ges via radio och tv. Man ska ta endast en dos jod.
Om jod tas vid rÀtt tidpunkt förhindrar det att radioaktivt jod samlas i sköldkörteln.
Det Àr i synnerhet viktigt att barn och gravida kvinnor tar jodtabletten.
Ta inte jod om du har eller har haft en sköldkörtelsjukdom eller om du tidigare har fÄtt en allvarlig allergisk reaktion av jod. Du kan ocksÄ be din lÀkare om rÄd.
Jodtabletter sÀljs i apotek.
KĂ€lla: https://stuk.fi/sv/jodtabletter-skyddar-skoldkorteln