De rutiner i hemmet som man lärt sig som yngre hänger kvar långt efteråt. Alla unga har ändå inte tillräckligt med färdigheter, tid och resurser för att sköta brandsäkerheten. När en ung person flyttar in i sin första bostad är det sällan brandvarnare eller säker matlagning som har högsta prioritet. Temat för Brandsäkerhetsveckan är säkerhet hos unga som flyttat hemifrån.
Nattliga pommes frites och en tupplur under matlagningen. Saker på spisen i samband med flytten samtidigt som spisen kopplas på av misstag. Spisen eller ugnen påslagen för att värma bostaden. Brandvarnaren tömd på batterier. Pizzakartonger bakom kylen.
De här alla har orsakat brandrisk eller bränder i studentbostäder.
– Det är kanske inte så många unga som tänker på brandsäkerhet, men det vore bra att göra det. SPEK:s enkätundersökningar visar att ungdomarnas brandsäkerhetskunskaper är svagare än bland andra åldersgrupper, säger Juha Hassila, expert på säkerhetskommunikation vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
En del av brandriskerna upptäcks i tid, men till exempel sakerna som lämnades på spisen och pizzakartongerna bakom kylskåpet ledde till brand.
När en ung person flyttar in i sin första bostad är det mycket som behöver organiseras: studier och arbete, hyresbetalningar och rutiner i det nya bostadsområdet, kanske till och med nya hobbyer. När det är bråttom är det lätt att missa säkerheten.
– Det som blivit en vana anses vara normalt även i nästa bostad. Därför borde varje ung person och kanske deras föräldrar ägna uppmärksamhet åt frågan. Tidpunkten är det rätta just nu, eftersom flyttbrådskan är över och studierna har kommit igång, säger Lauri Lehtoruusu, verksamhetsledare för studentbostadsföreningen Suomen Opiskelija-asunnot SOA ry.
Flytten från barndomshemmet till en liten studentbostad kan leda till oväntade situationer
Matlagning är en central säkerhetsrisk i finländska hem. De flesta bostadsbränderna börjar uttryckligen från spisen.
– Den som lagar mat kan somna eller distraheras av mobilen, säger Hassila.
En annan säkerhetsrisk hör samman med att den ungas hemmiljö har förändrats. De ungas tidigare erfarenheter av boende kommer från hemmet, där föräldrarna sköter saker. Steget till ett liv på egen hand är stort.
– Vår boendekultur kräver mycket av de unga. Övergången till självständigt boende med tillhörande ansvar och skyldigheter sker med en gång. Alla hänger inte med i en sådan situation, säger Lehtoruusu.
Även om det inte skulle finnas några större problem undrar jag om en ung person som tidigare har bott med sina föräldrar kommer att tänka på att brandvarnaren behöver testas, frågar Lehtoruusu. Ansvaret för säkerheten i det egna hemmet kan överraska en ung person.
För en person som har bott i en större bostad i hela sitt liv kan en flytt till en mindre bostad med mindre kök leda till oväntade risker. Det är kanske inte det första som en ung person tänker på. Det kan kännas lockande att ställa saker på spisen, och man kanske inte tänker på att det är farligt.
Utmattning och psykiska problem bland unga påverkar boendetryggheten
Flytten hemifrån är en lärorik upplevelse för alla unga, men steget är ännu större än så för vissa.
– De flesta ungdomarna mår bra och genomsnittet av dem klarar sig på egen hand, men problemen som gäller livshantering och mental hälsa har blivit mer akuta. Detta återspeglas också i brandsäkerheten, säger Lauri Lehtoruusu.
När de egna krafterna inte räcker till händer det lätt att man försummar saker i sitt boende, vilket sedan påverkar brandsäkerheten. Ett exempel på detta är hamstring och oordning, enligt Lehtoruusu.
Ungdomarna i Finland är de fjärde yngsta i Europa som flyttar till eget boende. Genomsnittsåldern för att flytta ut från barndomshemmet är 19 år, enligt Miljöministeriets enkätundersökning om boende bland unga (2020).
Internationella studenter måste lära sig en ny boendekultur
De flesta från utlandet som kommer till Finland för att studera bor i studentbostäder. Vid sidan av att de nu ska bo själva kan de finländska rutinerna i hemmet vara främmande. Ett exempel på det är att man inte får förvara saker eller torka kläder i bastun.
– I studentbostäderna har det också hänt att den boende lagat mat direkt på spisen utan stekpanna eller försökt värma bostaden med hjälp av ugnen. För en del av ungdomarna kan det vara första gången som de lagar mat själva, säger Lehtoruusu.
Brandvarnare har tagits bort från taket och varnarens batterier har kopplats loss av både finländska och internationella studenter, vilket medför brandrisk.
– När jag frågade om brandrisker i studentbostäder fick jag också höra om begynnande bränder som orsakats av hemelektronik. Avsaknaden av fungerande brandvarnare kan i sådana situationer innebära mycket stor fara, säger Lehtoruusu.
De bostäder som tillhör studentbostadsföreningen SOA:s medlemssammanslutningar bebos av 70 000 studerande. Sammanslutningarna informerar sina hyresgäster om boende och säkerhet. Lauri Lehtoruusu bekymrar sig ändå för om ungdomarna läser anvisningarna.
Föräldrar kan stödja sina barn med en säkerhetsgåva
– Det vore fint om barndomshemmet skulle informera den unga om att brandvarnaren ska kontrolleras ett par gånger om året. Den unga skulle också kunna få en brandfilt i inflyttningsgåva, föreslår Hassila.
På Brandsäkerhetsveckans webbplats finns en checklista för unga vuxna. Den som följer listan kan kanske rädda sitt eget eller kompisens liv och hålla sina saker säkra. Brandsäkerhetsveckan firas 25.11–1.12.
Vad behöver ungdomar veta om brandsäkerhet?
- Matlagning utan uppsikt är den största brandrisken.
- Lämna inget brandfarligt på eller nära spisen.
- Ladda inte batterier på natten.
- Ladda inte batterier i farstun.
- Trasig elektronik är en hälsorisk.
- Håll levande eld under uppsikt.
- Ha fungerande brandvarnare.
- Se till att du känner till två utrymningsvägar.
- Håll utrymningsvägarna fria från hinder.
- Se till att det finns utrustning för förstahandssläckning och att du kan använda den.
- Ett välstädat hem är mer brandsäkert.