Kriskommunikationen vid Olkiluoto nådde inte tillräckligt bra fram till invånarna i närområdet
En medborgarenkät om driftstörningen i kärnkraftverket Olkiluoto 2 visar att respondenterna som bor i kraftverkets närområde inte var nöjda med kriskommunikationen. Hälften av dem ansåg att kommunikationen var svag eller mycket svag, och knappt hälften ansåg att informationen inte var tillräcklig. Enkäten utfördes av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland i samarbete med Strålsäkerhetscentralen.
Driftstörningen vid Olkiluoto kärnkraftverk 10.12.2020 utgjorde ingen fara för människor eller miljön. Allmänheten meddelades om detta ungefär en timme efter händelsen.
Även om hälften av respondenterna i närområdet var missnöjda med informationen gällande driftstörningen, ansåg en tredjedel av alla respondenter att kommunikationen var dålig och cirka en tredjedel att den var lyckad.
– Händelsen var högst ovanlig. En driftstörning i ett kärnkraftverk höjer naturligtvis myndigheternas beredskap och väcker oro eller rädslor hos många. Incidenten fick stor uppmärksamhet, vilket också framgår av att mer än 3 500 personer deltog i enkäten, säger Tuula Kekki, forskningschef vid SPEK.
Människor från hela Finland deltog i enkäten. Endast en femtedel av respondenterna bodde i närområdet, de flesta bodde alltså på annan ort. Enkäten genomfördes på nätet, vilket sannolikt exkluderade dem som inte använder internet eller sociala medier. Materialet representerar således inte alla invånare som berördes av händelsen, utan det beskriver ungefär 3 500 människors erfarenheter av situationen.
Ingen grund för att utfärda varningsmeddelande – mediernas roll som förmedlare av information var betydande
Olkiluotos driftstörning var exceptionell, men eftersom den inte utgjorde någon fara för allmänheten fanns det ingen grund för att utfärda ett varningsmeddelande. Invånarna i närområdet hade trots det ett stort behov av information och därför spelade medierna en viktigt roll som förmedlare av information.
– Situationen var troligen utmanande ur kommunikationssynpunkt, eftersom det inte fanns något skäl att utfärda ett varningsmeddelande. Medborgarna runt om i Finland och särskilt i de närliggande områdena upplevde att de borde ha fått informationen betydligt snabbare och mer omfattande, t.ex. per sms, säger Heikki Laurikainen, forskare vid SPEK.
Händelsen förekom mycket i medier och över hälften av respondenterna fick förstahandsinformation om störningen via Yle, Iltasanomat, Länsi-Suomi, Satakunnan Kansa eller andra nyhetstjänster på internet. Nästan 60 % av respondenterna ansåg att nyhetskanalerna på internet var den viktigaste källan till information. En del av respondenterna ansåg emellertid att de borde ha fått informationen på annat sätt än genom att själva vara aktiva och följa med nyheterna.
Invånarna i närområdet ville ha mer information om orsakerna, konsekvenserna och åtgärderna
Cirka hälften av alla respondenter ansåg att de hade fått tillräckligt med information om händelsen. Bland respondenterna i närområdet fanns det däremot betydligt fler som skulle ha önskat mer information.
– De ville få mer information om orsakerna till störningen, konsekvenserna, säkerhetsriskerna, och om åtgärder som medborgare ska vidta vid en strålningsolycka samt vad myndigheterna gjorde för att få situationen under kontroll, beskriver Kekki.
Enkäten om driftstörningen i Olkiluoto 2 utfördes på nätet 18.12.2020–4.1.2021 och sammanlagt 3 552 personer deltog i den. Enkäten undersökte följande saker hos befolkningen: tillgången på information, informationsbehov, orosmoment, tillit till myndigheter och säkerhet i kärnkraftverk, samt synpunkter på kommunikationen och medierapporteringen.
