Kriget i Ukraina och energikrisen ökade finländarnas beredskapsvilja
Många finländare förbättrade sin beredskap förra året med anledning av kriget i Ukraina och energikrisen. I en enkät som beställts av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland uppgav nästan hälften av respondenterna att de förbättrat sin beredskap på något sätt, t.ex. genom att utöka sitt reservförråd eller köpa en ficklampa, batteriradio eller hink. Över 8 500 personer deltog dessutom i beredskapsutbildningen 72 timmar. Den första nationella Beredskapsdagen i Finland äger rum i dag, den 7 februari.
Tusen personer svarade på enkäten som genomfördes i slutet av året. Drygt en fjärdedel av respondenterna uppgav att de redan håller god beredskapsnivå. Ytterligare en dryg fjärdedel uppgav att de inte har förbättrat sin beredskap för att de inte hunnit tänka på saken eller för att de inte anser att beredskap är viktigt.
Situationen är klart bättre än i april 2022, då en liknande enkät genomfördes. I den enkäten uppgav en tredjedel att de förbättrat sin beredskap.
– Beredskap är ingen ny sak för oss finländare, men kanske inte något vi tänker på så länge vardagen löper problemfritt. Nu har många vidtagit konkreta åtgärder för att förbättra sin beredskap, säger beredskapsexpert Essi Kulju vid SPEK.
Antalet deltagare i beredskapsutbildningen 72 timmar fyrdubblades jämfört med 2021: drygt 8 500 personer deltog. Den här utbildningen handlar om hur man i praktiken kan förbereda sig för olika störningar. De vanligaste störningssituationerna är störningar i el- och vattenförsörjningen.
Beredskapsdagen kräver inte mycket
Mottot för Beredskapsdagen är “Förbered dig ens lite grann”. Det krävs inte mycket för att förbättra sin beredskap. Man kommer långt med flaskvatten, färdigmat, en ljuskälla, batteriradio, powerbank och lite kontanter. Olika hushåll har olika behov och därför kan det vara bra att diskutera dem inom familjen.
Beredskapsdagen uppmärksammas på sociala medier och på bibliotek runt om i landet. Idén till den nationella Beredskapsdagen kom från Joensuu, där man redan i fjol ordnade en beredskapsdag.
– Det gläder mig att biblioteken har engagerat sig. Jag ser biblioteken som en plats där man kan informera om beredskap med låg tröskel. Alla har inte tillräckliga kunskaper om beredskap, framhåller Kulju.
Information om beredskap på klar- och teckenspråk i år
– Jag är nästan förvånad över hur många finländare som har förbättrat sin beredskap. Det gäller dock inte alla och jag anser att det är viktigt att vi också hjälper dem som inte själva har möjlighet att påverka sin beredskap. Man kan till exempel fråga en äldre förälder eller mor- eller farförälder om deras beredskap, föreslår Kulju.
Om de inte har tillräckliga kunskaper om t.ex. beredskap för störningar, finns praktiska anvisningar på webbplatsen 72timmar.fi. SPEK kommer även att utarbeta beredskapsmaterial på klar- och teckenspråk i år.
– Om man har beredskap för lite längre strömavbrott är man samtidigt beredd på många olika störningar, betonar Kulju.
Det ökade intresset för beredskap syns i siffrorna
- Beredskapsutbildningen 72 timmar hölls närmare 300 gånger.
- Antalet deltagare i utbildningen 72 timmar fyrdubblades.
- Över 8 500 personer deltog i utbildningen 72 timmar.
- Rekordmånga 230 nya instruktörer infördes i instruktörsregistret för utbildningen 72 timmar.
- 46 % av enkätens respondenter hade förbättrat sin beredskap under 2022.
Källa: SPEK:s enkät för instruktörer för utbildningen 72 timmar, IRO Research:s enkät Tusen finländare