Kommunen måste stödja sin egen brandkår oberoende av social- och hälsovårdsreformen
Tryggandet av brandkårernas framtid borde ingå i de kommunala beslutsfattarnas agenda under nästa fullmäktigeperiod. Räddningsverksamheten i Finland säkerställs förutom av myndigheterna också av avtalsbrandkårerna, som deltar i upp till 60 procent av larmuppdragen. På många orter är det inte myndigheterna utan brandkåren som är den första, och ofta enda, hjälpen på plats. Den åldrande befolkningen och urbaniseringen kommer dock att föra med sig utmaningar inom de närmaste åren.
När brandbilen kör upp på gården är det många som felaktigt kan tro att det alltid är en myndighet som anländer. I Finland är det ofta brandkåren (oftast FBK) som är först på plats. Brandkårerna, som har ett avtal med myndigheterna, sköter dagligen cirka 200 larmuppdrag i hela landet.
– Cirka 15 000 deltidsanställda och frivilliga deltar i brandkårsverksamheten och sköter räddningsväsendets larmuppdrag. De deltar i cirka 60 procent av utryckningarna. Det här är en resurs som måste vi ta vara på, säger Petri Jaatinen, brandkårschef vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
Deltidsanställda och frivilliga samarbetar med myndigheterna på basis av avtal. Avtalsbrandkårerna kompletterar räddningsväsendet i Finland och sköter många ärenden tillsammans med myndigheterna. SPEK:s experter betonar vikten av resurser och samarbete inom hela räddningssektorn.
Brandkårsverksamheten får inte tyna bort – att starta den igen skulle vara en långsam och dyr process
Det är nu vi ska se till att vi även i framtiden har livskraftiga brandkårer. När befolkningen åldras och flyttar till städerna kan det på många orter redan vara för sent att börja åtgärda brandkårens verksamhet i framtiden.
Ett riksomfattande nätverk av brandstationer nära medborgarna är en del av säkerhetssystemet i vårt land. Kommunerna borde stödja brandkårens verksamhet oavsett vad som händer med social- och hälsovårdsreformen. Även efter en eventuell reform har kommunerna skyldighet att samarbeta med räddningsverket. I praktiken innebär det i regel ett samarbete med avtalsbrandkåren under larmuppdrag.
Minst fem sätt för kommunen att stödja brandkåren
Kommunen kan på flera olika sätt säkerställa brandkårens verksamhet inom det egna området.
- Stöd till brandkårens omfattande verksamhet
- Stöd för att engagera ungdomar, kvinnor och invandrare i brandkårsverksamheten
- Tryggande av brandstationernas fastigheter (slopad fastighetsskatt för brandkårer, fastighetsersättning)
- Säkerställande av startberedskapen:
Möjligt för kommunanställda brandkårister att delta i larmuppdrag under arbetstid, vid mån av möjlighet - Fungerande dialog mellan kommunen och brandkåren
– Byråkratin och omständigheterna kan variera, men brandkårens uppgifter består: förebygga olyckor, ge kommuninvånarna förutsättningar att klara sig själva vid olyckor och ge snabb lokal hjälp, säger Jaatinen.
Brandkårens hobbyverksamhet främjar också brandkårens räddningsverksamhet. Brandkårerna har cirka 23 000 frivilliga som inte deltar i larmuppdragen. Dessa personer ordnar bland annat säkerhetsutbildningar, sköter säkerhetskommunikationen och säkerheten vid offentliga tillställningar, ordnar mat och dryck vid utryckningar samt hobbyverksamhet för unga.
– Det är särskilt viktigt att stödja verksamheten för unga brandkårister eftersom vi därigenom kan rekrytera nya resurser och se till att de unga kan agera i nödsituationer, framhåller Niko Ara, som är utvecklingschef vid SPEK och ansvarar för brandkårens hobbyverksamhet.