En fjärdedel av finländarna upplever att de behöver hjälp vid allvarliga störningar
Många vuxna anser att de skulle behöva hjälp vid en allvarlig störning, till exempel ett långvarigt strömavbrott. Bara var femte uppger att de skulle klara av att hjälpa andra i en sådan situation. Sätten att hjälpa är ändå många, påminner en beredskapsexpert vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
Var fjärde upplever att de skulle behöva hjälp om en allvarlig störning drabbade samhället, såsom ett långvarigt strömavbrott. 76 procent bedömer att de skulle klara situationen, och av dem uppger 16 procent att de även skulle kunna hjälpa andra.
Av dem som behöver hjälp skulle de flesta behöva hjälp under de två första dygnen vid ett långvarigt vatten- eller strömavbrott. Situationen ser något bättre ut vid en eventuell störning i livsmedelsdistributionen eller betalningstrafiken.
Det här framgår av en forskningsrapport som tagits fram av SPEK och som finansierats av Försörjningsberedskapscentralen.
– Det är ganska tankeväckande att 24 procent av de vuxna upplever att de behöver hjälp vid en allvarlig störning, säger Miia Saarimäki, beredskapsspecialist vid SPEK.
Det är framför allt ensamboende, unga, låginkomsttagare och stadsbor som upplever ett större behov av hjälp.
En beredskapskompis som bor nära kan stärka beredskapen
– Vid en allvarlig störning går myndigheternas resurser åt till att lösa situationen och hjälpa dem som är mest utsatta. Därför vore det bra om var och en funderade på hur man kan stärka sin egen beredskap, säger Saarimäki.
I höstas påpekade inrikesminister Mari Rantanen att varje finländare måste vara beredd att klara sig själv i tre dygn om något oväntat händer.
Enkätens respondenter anser att de mest utmanande situationerna är långvariga strömavbrott och störningar i vattendistributionen.
– Man måste ändå inte klara sig helt på egen hand. Var och en kan till exempel fundera på om man har någon bekant i närheten som skulle kunna fungera som en beredskapskompis, någon som kan hjälpa till eller som man själv kan besöka.
Vid en besvärlig störning kan det vara lättare att tillsammans skaffa mat, värme, vatten och information.
Färre än var femte upplever att de kan hjälpa andra vid en störning
Föreningar och närstående kan också ha möjlighet att hjälpa till. Frivilliga kan vara till stor hjälp vid en långvarig störning, då myndigheternas resurser är i användning.
16 procent av respondenterna uppgav att de kan hjälpa andra vid en störning.
– Svaren kan påverkas av vad man uppfattar som hjälp. Alla har inte nödvändigtvis möjlighet att skaffa beredskapsartiklar till sina närstående, men det finns många sätt att hjälpa, påminner Miia Saarimäki.
Man kan till exempel hämta information eller lyssna på radion tillsammans, eller tillreda mat på ett stormkök tillsammans med grannen. Det är också viktigt att vara närvarande och ge psykiskt stöd.
– Vid ett långvarigt vattenavbrott kan man till exempel hjälpa någon som saknar bil genom att hämta vatten i personens hink samtidigt som man hämtar vatten till sig själv.
Betydelsen av hjälp och av frivilliga framhävs redan innan en störning uppstår.
– Vi har omkring 500 beredskapsutbildare i Finland som informerar om beredskap. Jag rekommenderar också att man frågar sina närstående om de känner till den nationella beredskapsrekommendationen 72 timmar, säger Saarimäki.