Beredskapen hos personer som arbetar med kritiska uppgifter måste förbättras

SPEK kartlade finländarnas beredskap genom en enkät. Av de respondenter som arbetar med uppgifter som är viktiga för samhällets kontinuitet uppgav 60 procent att de skulle kunna utföra sitt arbete på sin arbetsplats vid en störning.

Nästan var fjärde vet inte om arbetsgivaren har säkerställt att arbetet kan utföras och cirka 17 procent uppgav att de inte skulle kunna utföra sitt arbete på arbetsplatsen vid en störning.

– Resultatet visar tydligt hur viktigt det är att arbetsgivarna informerar personalen om hur man har säkerställt att arbetet kan utföras vid en störning, säger Markus Latva-aho, beredskapschef vid SPEK.

Den här gången samlades i SPEKs beredskapsenkät mer omfattande information om antalet personer med arbetsuppgifter som är väsentliga för samhällets kontinuitet och säkerhet.

Det är viktigt att första sin egen roll

– Många av oss måste fortsätta arbeta som vanligt för att samhället ska fungera så normalt som möjligt vid en störning. Det här förutsätter att man har förstått sin egen roll och vidtagit tillräckliga beredskapsåtgärder både på företagsnivå och individnivå, säger Roope Siirtola, beredskapsexpert vid Försörjningsberedskapscentralen.

Om till exempel personalen inom småbarnspedagogiken inte kan arbeta under ett elavbrott, kan en transportbilsförare som kör ut bränsle bli tvungen att stanna hemma för att ta hand om sina barn, varvid ett sjukhus kan bli utan bränsle till sina reservgeneratorer.

– Det finns många sådana kedjor i samhället och därför bör var och en se till att man inte är den svagaste länken, säger Siirtola.

Arbetsgivaren kan uppmuntra arbetstagarna att förbereda sig

Det vore bra att informera om beredskapsrekommendationen 72 timmar på arbetsplatser för att uppmuntra folk att stärka sin beredskap. Man kan också be en beredskapsinstruktör besöka organisationen eller publicera information från beredskapsrekommendationen 72 timmar på intranätet.

– Om en arbetstagare måste oroa sig eller lösa praktiska frågor hos sig själv eller närstående vid en störning, kan det bli svårare att koncentrera sig på arbetet. På många arbetsplatser kan det till exempel vara svårt att avlägsna sig mitt på arbetsdagen för att skaffa vatten till familjen, säger Miia Saarimäki, beredskapsspecialist vid SPEK.

Enligt lag ska arbetsgivaren tillgodose de grundläggande behoven hos sina arbetstagare, till exempel när det gäller dricksvatten och sanitetsarrangemang. Kunder, finansiärer eller lagstiftningen kan också kräva att organisationen har en beredskapsplan. I planen är det bra att redogöra för att personalens egen beredskap stöds genom information.

Egen beredskap gör arbetet smidigare

– Proaktiv egen beredskap bidrar till att arbetstagaren orkar i arbetet och att arbetet fungerar smidigt, säger Saarimäki.

Finländarna tycker att beredskap är viktigt. Nästan alla (97 %) förhöll sig positivt eller neutralt till påståendet att egen beredskap spelar en viktig roll med tanke på samhällets funktion vid allvarliga störningar.

– Störningar kan också överlappa varandra och en långvarig situation utgör en utmaning på olika sätt i vardagen. Då är det särskilt viktigt att man på arbetsplatserna har tänkt på beredskap i förväg också ur personalens synvinkel, säger Latva-aho.

SPEK genomförde en enkät om hushållens egen beredskap våren 2025. Tusen invånare i Finland i åldern 18–79 fick svara på frågor i en webbpanel om beredskap, resurser, hantering av störningar, medborgarfärdigheter samt sin egen roll vid en störning. Undersökningen finansierades av Försörjningsberedskapscentralen.