Orosanmälan bra metod för att förbättra brandsäkerheten hos äldre under coronan
Orosanmälan är en rätt okänd åtgärd i Finland trots att den kunde förbättra äldre personers brandsäkerhet. En anmälan kan göras av vem som helst som känner sig orolig för till exempel en granne eller äldre förälder och den förpliktigar kommunen att vidta åtgärder. Tarja Ojala, specialforskare vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, vill under Brandsäkerhetsveckan uppmärksamgöra orosanmälan och att den kan vara svår att hitta på nätet.
Ordet “hem” väcker oftast positiva associationer och man tänker sig att hemmet är ett trevligt ställe för en äldre person. Paradoxalt nog finns det äldre personer som är rädda i sitt eget hem, eftersom de inte längre litar på sitt eget minne och sin funktionsförmåga.
– Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att de äldre ska bo kvar i sitt hem och klara sin vardag på egen hand. Det här förenat med att minnessjukdomarna ökar kan förorsaka risksituationer. Därför behövs det metoder som säkerställer att äldre kan bo tryggt i sina hem. En orosanmälan visar omtanke och är tillgänglig för alla, säger Tarja Ojala, specialforskare vid SPEK.
Det är dock inte så många som känner till att det går att göra en orosanmälan. Man använder också olika namn för den på kommunernas webbplatser, såsom bedömning av klientbehovet, och därför kan den vara svår att hitta på nätet.
Anmälan kan göras genom att till exempel ringa kommunens socialtjänst eller genom formuläret på kommunens webbplats. Anmälan kan också göras anonymt. Socialtjänsten har en skyldighet att behandla anmälan och att kontrollera om den äldre personen har behov av hjälp och tjänster.
De som dör vid bränder är ofta ensamboende äldre
Det är ofta äldre personer som omkommer i bränder. Studier visar att över hälften av dem som dött till följd av bränder är över 60-åringar och ensamboende. De drabbade är ofta män. Dessa har en högre risk att drabbas av brand redan vid 50-årsåldern.
– De kvinnor som omkommer i bränder är oftast över 70. Män har största risken att omkomma i brand då de är 60–69, säger Ojala.
Coronan kan öka behovet av orosanmälan
Den sociala distanseringen på grund av coronaläget medför att äldre personer kan må sämre utan att de anhöriga märker det, eftersom man inte har närkontakt. Även om restriktionerna delvis har upphävts är många äldre i riskgruppen fortfarande försiktiga. Det kan till exempel hända att minnesproblem inte märks så tydligt vid distanskontakt.
Coronaläget har också medfört att närståendevårdarna är pressade, vilket kan leda till att den äldre personens tillstånd försämras. En utmattad närståendevårdare kanske inte har krafter att göra en anmälan och samtidigt kan denna vara den enda regelbundna mänskliga kontakten för den äldre personen.
– Jag hoppas att vi den här vintern tar särskilt väl hand om de äldre som bor ensamma. Om det finns en misstanke om att en person behöver hjälp, ska man göra en orosanmälan. Sådant påverkar också grannarnas säkerhet, om en äldre person till exempel glömmer maten på spisen och den fattar eld, framhåller Tarja Ojala.
Vad är en orosanmälan?
Vem som helst som är orolig för att en äldre person inte kan ta hand om sig själv, sin hälsa eller sin säkerhet kan göra en orosanmälan. Anmälan kan också göras anonymt. Anmälan kan göras på nätet eller genom att ringa socialtjänsten. Efter anmälan måste kommunen utreda den äldre personens situation och behov av tjänster.
Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland lyfter fram orosanmälan under Brandsäkerhetsveckan, så att varje finländare känner till den och vet att den kan hjälpa en närstående. Brandsäkerhetsveckan pågår mellan den 21 november och den 1 december i år.