I en störningssituation skulle en tredjedel av finländarna klara sig utan att handla i mer än en vecka

– Coronakrisen har aktualiserat frågan om hushållens kristålighet och egen beredskap, och pandemin syns i finländarnas riskmedvetenhet, säger Tuula Kekki, forskningschef vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.

– Även om störningssituationer vanligtvis avser omfattande strömavbrott eller störningar i vattendistributionen, kan coronapandemin också betraktas som en omfattande störning. Den har påverkat folks attityder till beredskap, säger Kekki.

Enligt beredskapsrekommendationen ska finländska hushåll kunna klara sig 72 timmar, dvs. tre dygn, utan myndigheternas hjälp. Särskilt elavbrott och störningar i vattendistributionen skulle medföra utmaningar redan på betydligt kortare tid, visar undersökningen om beredskap som nu genomfördes för sjunde gången.

Hälften (52 %) av respondenterna bedömde att de inte skulle klara sig utan rinnande vatten i tre dygn och över en tredjedel (39 %) att de inte skulle klara av ett elavbrott i över tre dygn. Ett långvarigt elavbrott skulle sannolikt också förorsaka ett avbrott i vattendistributionen och därmed innebära stora utmaningar för merparten av hushållen.

Varför är inte beredskap en självklarhet för alla?

Mindre än hälften (41 %) av respondenterna bedömde att den egna beredskapen är god. Man har främst förberett sig på bränder och olyckor i hemmet. Respondenterna bedömde att de är sämst förberedda på störningar i vattendistributionen samt översvämningar.

Andelen respondenter som tror att beredskap inte är till någon hjälp och som anser att den är någon annans ansvar var under hälften mindre än i föregående enkät. Som orsaker till brist på beredskap angav respondenterna oftast att man inte tänkt på saken eller att man inte är intresserad.

– Den näst vanligaste orsaken är att människor upplever att de inte vet hur de ska förbereda sig. En del respondenter svarade också att de inte har möjlighet att förbereda sig bättre på till exempel elavbrott, eftersom de inte kan skaffa nödvändig utrustning för bostaden, såsom elgenerator eller veduppvärmning.

Unga och de som bor i höghus bedömer att deras kristålighet är sämre än andras

Som väntat visade enkätens resultat att de som bor i egnahemshus och på landsbygden skulle klara sig längre utan olika tjänster jämfört med dem som bor i städer och i höghus. Till exempel svarade nästan hälften (48 %) av dem som bor i innerstan att de inte skulle klara sig utan el i tre dygn, så som beredskapsrekommendationen tillråder, medan endast en fjärdedel (23 %) av dem som bor på landsbygden svarade likadant.

Boningsorten var också avgörande i fråga om beredskap för störningar i vattendistributionen. På glesbygden var drygt en tredjedel väl eller utmärkt förberedda på störningar i vattendistributionen och i städer endast en sjättedel. Hela två tredjedelar (63 %) av dem som bor i en stad uppgav att deras beredskap är svag eller obefintlig.

– Det fanns också en skillnad mellan åldersgrupperna: utifrån svaren är beredskapen sämre bland unga än hos resten av befolkningen, medan över 65-åringar sällan uppger att deras beredskap är ganska eller mycket dålig. Många av de unga och av dem som bor i höghus uppgav att de planerar att bo tillfälligt hos en vän vid en störning.