Företrädare för räddningsbranschen oroade över befolkningsskyddets resurser och inspektionerna av skyddsrum
Räddningsbranschens brist på resurser återspeglas också i befolkningsskyddet och beredskapsarbetet. Räddningsverken och räddningsorganisationerna är oroade över hur skyddsrummens inspektionsverksamhet hinner följas upp och om resurserna räcker till vid storskaliga, samtidiga störningssituationer och undantagsförhållanden.
– Resursbristen i branschen påverkar också befolkningsskyddet. För närvarande har räddningsverken inte tillräckliga resurser för befolkningsskyddet och för att inspektera skyddsrum. Det här måste åtgärdas under nästa regeringsperiod, säger Mika Gröndahl, direktör för Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
Att lösa branschens resursbrist är därför också avgörande för befolkningsskyddet. Räddningsbranschen har ett behov av ytterligare tusen heltidsanställda räddningsarbetare. Resursbristen syns redan i vissa kontraktsbrandkårer, och kommer att bli mer framträdande i glesbygden under de närmaste åren. Ett tillräckligt antal heltidsanställda räddningsarbetare och ett väl fungerande avtalsbrandkårssystem är också av kritisk betydelse vid eventuella svårare tider i Finland.
– Även om Finland lever i en tid av fred har landet i årtionden förstått vikten av beredskap och befolkningsskydd. Räddningsväsendet arbetar med den inre säkerheten, och har en central roll i genomförandet och samordningen av befolkningsskyddet, säger Ari Keijonen, verksamhetsledare för Finlands Brandbefälsförbund.
Företrädare för räddningsbranschen kräver att nästa regering fattar ett principbeslut om befolkningsskyddet, som bland annat skulle fastställa hur man agerar i en undantagssituation vid en eventuell evakuering av befolkningen.
Inspektionerna av skyddsrum övervakas inte regelbundet för närvarande
Skyddsrummens skick bör granskas lokalt med jämna mellanrum. Utrustningen i skyddsrummet ska granskas och ett täthetstest av rummet genomföras vart tionde år, årsservicen en gång per år. Ett protokoll över utrustningens granskning ska upprättas, där apparatspecifika noteringar ingår. Protokollet visas på begäran för räddningsmyndigheten.
– Det är vad man borde göra, men i dagsläget finns det ingen regelbunden och organiserad tillsyn, säger Mika Gröndahl.
Skyddsrummets ägare ansvarar för skyddsrummets underhåll och reparationer.
Inrikesministeriet genomför som bäst ett projekt som utreder skyddsrummens nuläge i Finland. Ministeriet har redan publicerat information från utredningen som visar att det finns cirka 50 500 skyddsrum och att de ger skydd för cirka 4,8 miljoner människor.
– Det finns en del missuppfattningar om skyddsrum. Rummen behövs inte i alla nödsituationer, det kan räcka med att ta skydd hemma eller på jobbet, om det till exempel finns strålning utomhus, påpekar Ari Keijonen.
Man ska ta skydd inomhus till exempel vid en storskalig brand som orsakar farliga rökgaser, vid gasfara och vid strålningsrisk. Det innebär att man stannar inomhus och stänger alla dörrar och fönster samt ventilationen.
Skyddsrummen ska underhållas årligen. På SPEK:s hemsida hittar du en checklista för årsservice av skyddsrum. Ett skyddsrum ger ett bra skydd mot splitter och tryckvågor även om det inte är tätt i alla avseenden.
– Det här borde åtgärdas i hela landet nu. Skyddsrummen är i behov av reparation och med tanke på eventuella tillgänglighetsproblem vore det bra att ta itu med saken i tid, säger Gröndahl.