Det behövs en riksomfattande och enhetlig praxis för hur man gör en orosanmälan. Man kan göra en anmälan om man är oroad över hur en närstående, så som en släkting eller granne, klarar sig. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att hitta anmälningsblanketten på vissa kommuners webbplatser. Antalet orosanmälningar ökar hela tiden, vilket vittnar om att vi står inför stora utmaningar när det gäller säkerhet i hemmet. Nästan 60 procent av dem som omkommit i bränder i år var över 65 år.

Temat för den pågående Brandsäkerhetsveckan är att trygga brandsäkerheten hos närstående. Det kan till exempel innebära att man ser till att den närstående har brandvarnare och använder spisen på ett säkert sätt, eller att man gör en orosanmälan.
Socialtjänsten tar emot många orosanmälningar. Det finns inga exakta uppgifter på det totala antalet orosanmälningar i hela landet, eftersom praxis för hur man gör en anmälan varierar mellan olika kommuner. Utifrån antalet anmälningar per kommun kan man dra slutsatsen att vi i Finland har människor med avsevärt nedsatt funktionsförmåga som bor ensamma hemma. I en farlig situation, till exempel vid en brand, kan en sådan person inte agera så som situationen kräver.
– När kommunerna tar emot anmälningar måste de utveckla olika handlingsmodeller för att lösa situationen. Det här medför också ekonomiska utmaningar för socialväsendet. Å andra sidan skickas människor fram och tillbaka mellan hemmet och olika vårdplatser, och en sådan reaktiv verksamhet blir också dyr, säger specialforskare Tarja Ojala från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
Praxis för orosanmälan varierar mellan kommunerna
För närvarande har kommunerna olika praxis och blanketter för att göra en orosanmälan. På olika kommuners webbplatser används olika rubriker och nyckelord för orosanmälan. Ordet orosanmälan förekommer inte ens i lagstiftningen, även om både äldreomsorgslagen och socialvårdslagen ålägger anmälningsskyldighet.
VALLI, föreningen för äldre- och närståendevård, försökte hitta blanketten för orosanmälan på cirka hundra kommuners webbplatser. På ungefär hälften av webbplatserna var det lätt att hitta blanketten. På cirka en fjärdedel av webbplatserna var det mycket svårt eller omöjligt att hitta blanketten.
– Nu samarbetar flera myndigheter och andra aktörer för att ta fram en riksomfattande enhetlig praxis för orosanmälan. Arbetsgruppen har fastställt vilka frågor man bör beakta när man utvecklar en praxis för orosanmälan, berättar specialsakkunnig Päivi Tiittula vid VALLI.
Nästan 60 procent av dem som omkommit i bränder i år var över 65 år
Cirka 40 procent av dem som omkom i bränder 2015–2020 var över 65 år. I år är läget ännu mer oroväckande, eftersom andelen äldre var cirka 60 procent fram till 19.11.2021. Fram till dess hade 37 personer omkommit i bränder och 22 av dem var över 65 år. Uppgifterna är tagna från myndigheternas databas PRONTO.
Ett av problemen är att en orosanmälan oftast görs i ett ganska sent skede, till och med så sent att personen inte längre kan bo hemma. Trots det är personen ofta tvungen att bo hemma i väntan på en plats i ett serviceboende.
– Det är värt att notera att det också är bra att ha självbevarelsedrift, utöver kärlek till nästan och kunskap om ens lagstadgade skyldigheter. En brand hos grannen kan äventyra många andra människors säkerhet, säger Tarja Ojala.
Hon betonar att en orosanmälan inte handlar om bevakning, utan om omtanke.
– Det är bättre att göra en orosanmälan lite för tidigt än att ha ett dåligt samvete efteråt, sammanfattar Tarja Ojala.
Brandsäkerhetsveckan handlar också om att ta hand om våra närmaste. Vem som helst kan förbättra brandsäkerheten hos sina närmaste genom att till exempel byta batterierna i morfars brandvarnare, eller hos äldre grannar.
Brandsäkerhetsveckan äger rum 27.11–3.12. Kampanjen koordineras av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. Räddningsverken, räddningsförbunden, inrikesministeriet, EHYT rf, kyrkostyrelsens enhet för diakoni och själavård, Finlands fastighetsförbund, Finlands Egnahemsförbund, Finlands Brandbefälsförbund, Sotningsbranschens Centralförbund, Centralförbundet för de gamlas väl och Valli ry deltar i samarbetet. Brandsäkerhetsveckan finansieras av Brandskyddsfonden.