Redan hälften av de finländska hushållen har egen beredskap för 72 timmar
Hälften av finländarna uppskattar att deras beredskapsnivå uppfyller den nationella 72 timmar-rekommendationen som utfärdats av myndigheter och organisationer. Majoriteten anser också att beredskapen i hemmen är viktig för samhällets kristålighet. De mest utmanande situationerna anses vara omfattande avbrott i vattenförsörjningen eller långvariga strömavbrott. Det här visar en enkät som genomförts av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK).
SPEKs studie pekar på att utvecklingen har varit positiv under de senaste två åren när det gäller beredskapen i hemmen. 54 procent av finländarna uppskattar att de förberett sig enligt 72 timmar-rekommendationen. Enligt tidigare studier var andelen hushåll som förberett sig väl 35 procent år 2023 och 41 procent år 2021.
Till och med 82 procent av respondenterna var av den åsikten att individuell egen beredskap spelar en viktig roll vid störningar i samhället.
– Det är fint att se att finländarnas inställning till egen beredskap är så här positiv. I Finland är saker och ting på det hela taget bra, men många slags störningar och till och med avsiktliga störningar kan inträffa när som helst. Hushållens beredskap är av stor betydelse för samhällets kristålighet, säger Markus Latva-aho, beredskapschef vid SPEK.
Fem liter flaskvatten per person borde finnas i hemmet
Enligt studien har majoriteten av finländarna tillräckligt med mat i sitt hemförråd för störningar. Däremot skulle bara ungefär hälften klara sig på egen hand i tre dygn utan vatten eller el. 35 procent av respondenterna hade flaskvatten för tre dygn.
– Rent dricksvatten och särskilt den el som krävs för fjärrvärmen i höghus utgör grundläggande behov som många har svårt att klara sig utan. Det kanske viktigaste att tänka på när det gäller beredskap är att det i varje hem ska finnas minst 5 liter flaskvatten per person. Beredskapsförmågan borde också övas upp i förväg, till exempel hur man håller sig varm i en kallnande bostad, säger Latva-aho.
Nästan en tredjedel anser att den ekonomiska situationen påverkar möjligheterna till beredskap
De mest väl förberedda är personer över 65 år, av vilka mer än två tredjedelar följer rekommendationerna. Motiveringen till god beredskap bygger på en tanke om att var och en ansvarar för sin beredskap. Beredskapen ansågs vara en del av den egna livsstilen, oavsett bostadsort.
De som förberett sig sämre än genomsnittet är ungdomar, låginkomsttagare och stadsbor. De vanligaste orsakerna till otillräcklig beredskap är likgiltighet, tillit till att allt i omgivningen fungerar samt ekonomiska svårigheter. Mindre än en tredjedel (28 procent) av finländarna anser att beredskap är för dyrt.
– Det positiva är att fyra femtedelar av respondenterna har sett beredskapsinstruktioner. Hos alla har informationen ännu inte omsatts till handling, och därför måste frågan uppmärksammas även i fortsättningen, säger Latva-aho.
SPEK genomförde den nionde enkäten om hushållens egen beredskap våren 2025. Tusen invånare i Finland i åldern 18–79 fick svara på frågor i en webbpanel om beredskap, resurser, hantering av störningar, medborgarfärdigheter samt sin egen roll vid en störning. Studien finansierades av Försörjningsberedskapscentralen.