Problematiskt att skydda människor då risk för rök eller gas föreligger
Varningsmeddelandet i samband med lagerbranden på Pansiovägen i Åbo nådde inte alla människor i närområdet tillräckligt fort eller i tillräcklig omfattning. Det här framgår av medborgarenkäten som gjorts av Räddningsbranschens centralorganisation i Finland och Egentliga Finlands räddningsverk. Enkäten lyfte också fram andra oroväckande faktorer: Endast en liten del av respondenterna visste var man stänger av ventilationen och ännu färre kunde stänga av den. En del skolbarn vistades på brandplatsen efter skolan och andades giftiga rökgaser.
Enligt enkätens resultat nådde myndigheternas varningsmeddelande inte tillräckligt fort och omfattande alla som bor och arbetar i närområdet. Även om tre fjärdedelar av respondenterna kände till branden inom en timme efter att den börjat, fick en del kännedom om den först efter 2–4 timmar.
– En del av respondenterna fick kännedom om branden i ett ganska sent skede, vilket till exempel skulle kunna vara ödesdigert i en situation med gasrisk, säger Tarja Ojala, specialforskare vid Räddningsbranschens centralorganisation i Finland.
Den vanligaste informationskanalen för dem som bor och arbetar i området var nyhetssidor på internet. Informationen spreds också till en stor del via andra människor, till exempel via familjemedlemmar. Nästan en tiondel av dem som deltog enkäten uppgav att de inte hade fått information om branden, men en del av dem upptäckte den själva.
Ventilationen borde stängas av, men vad händer om man inte kommer åt strömbrytaren?
Det finns inte tillräcklig beredskap för en situation där rök eller något annat giftigt ämne sprids i hemmet eller på arbetsplatsen. En del av invånarna hade aldrig ens tänkt sig att de skulle hamna i en sådan situation. Svaren visade genomgående att det fanns en ovisshet om hur man borde ha agerat i situationen.
Omkring hälften (52 %) av respondenterna såg till att dörrar, fönster och ventilationsöppningar var stängda, men endast en liten del av dem visste var ventilationen stängs av och en ännu mindre del kunde stänga av den.
– Endast en tredjedel av respondenterna visste hur man stänger av ventilationen, men hälften av dem kunde inte stänga av den på grund av till exempel låsanordningar, säger Ojala.
Liknande problem har uppdagats vid tidigare incidenter, till exempel i Tammerfors i maj i år och 2017 i Äänekoski och Björneborg.
Hur skyddar man barnen när också vuxna handlar tanklöst?
Lagerbranden i Åbo visar också hur viktigt det är att förbättra både medborgarnas kunskaper och handledningen då risk för rök och gas föreligger, i synnerhet i stadsförhållanden. Att trygga barnens säkerhet borde vara bland de högsta prioriteringarna.
– Hur kan vi se till att skolorna i riskområdet får varningsmeddelandet och håller barnen i säkerhet inomhus? Det är inte sagt att varken små eller ens lite större barn agerar på rätt sätt även om de har fått lära sig det – i synnerhet om det finns annat som intresserar, som till exempel räddningsväsendets verksamhet på brandplatsen, säger Ojala. Vidare konstaterar han:
– Vuxna handlar också tanklöst när de vistas på brandplatsen som åskådare och därmed andas in brandgaser. Samtidigt kan de störa räddningsarbetarnas arbete.
Specialforskare Tarja Ojala vid SPEK rekommenderar därför att man för liknande incidenter gör tydliga fastighetsspecifika anvisningar och kommunikationsplaner för medborgare, husbolag och skolor. På så sätt undviker man onödiga risker och psykisk belastning för invånarna, skoleleverna och dem som arbetar i området.