I en nödsituation måste utrymningen fungera såväl på sjukhus som i fängelser
Säkerheten för människor som i en nödsituation befinner sig i en vårdbyggnad tryggas genom särskilda åtgärder enligt lag. Uppskattningsvis var fjärde byggnad som omfattas av bestämmelserna uppnår inte kravenlig nivå på sin utrymningssäkerhet. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland har publicerat en reviderad guide för utredning om utrymningssäkerhet, med vilken kundernas säkerhet kan tryggas.
Tiden för säker utrymning är som kortast 2–3 minuter efter att en brand brutit ut. De första minuterna är särskilt utmanande på en vårdinrättning eller till exempel ett sjukhus, eftersom de boende ofta har olika begränsningar som fördröjer utrymningen. En automatisk släckanläggning förlänger tiden för säker utrymning i viss mån, men man bör ändå utrymma antändningsplatsen planenligt.
– Dåliga förberedelser och bristande personalutbildning kan ha en direkt inverkan på säkerheten, de materiella skadorna och verksamhetens kontinuitet, säger Kari Telaranta, ledande expert vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
De objekt som är skyldiga att göra en utredning om utrymningssäkerhet är vanligtvis inrättningsliknande verksamhetsenheter, där brandmotståndet för boenderum i allmänhet är 15 minuter. Därför är det viktigt att snabbt utrymma antändningsplatsen.
Brandsäkerheten inom vårdsektorn har försämrats
Enligt en studie som SPEK publicerade i höstas har brandsäkerheten inom vårdsektorn försämrats. Fler bränder bröt ut i vårdbyggnader mellan 2014 och 2020 än i början av 2000-talet.
Dessutom har social- och hälsovårdspersonal inte alltid möjlighet att delta i säkerhetsutbildningar.
– Grunderna i brandsäkerhet är en del av kompetensen hos alla yrkespersoner inom social- och hälsovården, säger Suvi Fried, projektkoordinator vid SPEK.
Fried påpekar att säkerhetskompetensen hos återkommande vikarier och tillfälligt anställda också bör uppmärksammas.
Bränder inom vårdsektorn har orsakat betydande materiella skador och störningar i verksamheten
Branden på kvinnokliniken i början av mars visar att olyckor även sker på sjukhus och i andra objekt som är skyldiga att göra en utredning om utrymningssäkerhet.
Enligt Olycksutredningscentralens utredningsrapporter har personskadorna varit lindriga i dylika situationer under de senaste åren. De materiella skadorna har dock varit betydande. De materiella skadorna består av reparationen av skador på fastigheten och av avbrott och störningar i verksamhetsenhetens drift. Man har också varit tvungen att tillhandahålla tillfälligt boende åtminstone för några boende.
Den mest förödande av bränderna på stödboenden var branden på ett stödboende i Esbo år 2008, där fem personer miste livet. Den främsta orsaken till dödsfallen var att personerna i en lägenhet inte kunde lämna byggnaden efter att branden brutit ut.
Att kunna söka sig till en säker plats från en nödsituation kräver observations-, uppfattnings- och rörelseförmåga. Om en person har svårigheter att identifiera en brand eller någon annan nödsituation, följa utrymningsvägen, resa sig eller förstå instruktioner, blir det svårt för personen att sätta sig i säkerhet utan hjälp.
Vem bör göra en utredning om utrymningssäkerhet?
- Sjukhus
- Olika boenden som drivs av en verksamhetsidkare
- service- och stödboenden
- serviceboenden med heldygnsomsorg
- gemenskapsboenden
- Vårdinrättningar
- Inrättningar för barn och ungdomar och för professionell familjevård
- Barnskyddsenheter
- Slutna kriminalvårdsanstalter